Ingår i temat
Kreativ kod
Läs senare

Räkna med programmering

Programmering är på väg in i matematikämnet. För Linda Larsson på Karlbergs­skolan i Köping har det redan blivit en naturlig del av undervisningen. Eleverna tränar på procent och bråk, samtidigt som de utvecklar sina kommunikativa förmågor.

av Ingvar Lagerlöf
15 Maj 2017
15 Maj 2017
Räkna med programmering
Färdväg. Eleverna mäter upp den sträcka där gruppens programmerade robotfordon ska förflytta sig. Foto: Per Groth

Sju små klumpiga robotfordon med larvfötter står uppradade på en bänk längst fram i klassrummet. Läraren Linda Larsson delar in eleverna i klass 8A i mindre grupper och delar ut uppdrag till varje grupp. Uppdragen går ut på att förflytta fordonen med matematikens hjälp.

– I dag kommer vi att jobba med våra kommunikativa förmågor och med problemlösning. Problem kan lösas på många olika sätt och nu ska vi göra det genom programmering, förklarar Linda Larsson för eleverna.

Varje grupp hämtar var sitt fordon och den första uppgiften är att få till en trådlös anslutning mellan fordonet och en surfplatta. Eleverna kan sedan styra fordonet från surfplattan genom att programmera instruktioner.

För att lösa uppdragen krävs matematiska beräkningar. I det första uppdraget ska en upp till sju meter lång sträcka mätas upp. Klassrummet räcker inte till för att ge tillräckligt utrymme till alla grupper och några av dem går därför ut i korridoren och börjar mäta.

– Har du en penna, frågar en av eleverna. Vi behöver tejp också, säger en annan.

Linda Larsson ser nöjd ut när hon betraktar aktiviteten i och utanför klassrummet. Eleverna diskuterar, ritar, skriver, sitter och kryper på golvet för att komma fram till lösningarna.

– Jag tycker om när det blir mycket aktivitet och praktiskt arbete under matematiken. Det blir något annat än att bara räkna i boken, säger Linda Larsson.

Från höstterminen 2018 kommer programmering att ingå i grundskolans kursplaner i matematik och teknik. Huvudmännen kan välja att börja tillämpa ändringarna redan under kommande läsår. Även gymnasieskolans ämnesplan
i matematik har fått nya formuleringar.

Kodar gärna. Linda Larsson har ett brinnande intresse för programmering och teknik.

Det förekommer kritik mot att programmering införs i just matematikämnet. Sveriges matematiklärarförening anser att programmering mer naturligt hör ihop med teknik. Enligt Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) saknas både forskningsstöd och tid till att ha programmering under lektionerna i matematik.

Men Linda Larsson tycker att programmering visst hör hemma i matematiken.

– Det är en bra kombination, de gifter sig bra ihop. För mig leder det inte till merarbete eller till att vi inte hinner med allt. Jag gör det jag skulle ha gjort ändå genom att använda programmering, säger hon.

Under denna lektion ska eleverna med hjälp av procent, bråk och vinklar förmå sina surrande robotfordon att förflytta sig olika delsträckor och ändra riktning. Eleverna måste sedan beskriva hur de har gått till väga och redovisa sina uträkningar. Ute i korridoren kryper en av eleverna under ett bord för att kontrollera riktningen medan Isak Moréus sköter kontrollerna på surfplattan.

– Vi försöker få den att gå i cirkel. Det blir roligare om man hittar på lite egna uppgifter också, säger han.

Eleverna använder sig av så kallad blockprogrammering för att styra fordonen. Det är som att lägga ett pussel med byggklossar i rätt ordning och eleverna måste själva räkna ut vilket värde varje byggkloss ska ha. Däremot behöver de inte skriva någon kod.

– Blockprogrammering är ett enkelt sätt att börja på och det kräver samma tankesätt som vid annan programmering, säger Linda Larsson.

Även vid blockprogrammering går det att se den underliggande koden. Nästa steg blir att introducera eleverna i ett programmeringsspråk, vilket kan bli en större utmaning.

– Ja, men eleverna verkar redo för det. Flera av dem har sagt att de vill prova på att skriva kod och några har redan gjort det hemma, säger Linda Larsson.

Linda Larsson är positiv till att alla elever får prova på programmering, även om bara några av dem kommer att hålla på med det som yrke.

– Eleverna får ett smakprov för att se om programmering är något för dem och det blir som en inbjudan till framtidens yrken. Det är viktigt att både lärare och elever utvecklar sin digitala kompetens för att förstå dagens och framtidens verklighet, säger hon.

Dessutom utvecklar programmeringen matematiska förmågor som exempelvis problemlösning. Eleverna tränar på att identifiera och analysera olika problem.

– Det blir också mycket kommunikation mellan eleverna. Matematik kan annars bli ett så tyst ämne, säger hon.

En annan fördel är att programmering kan underlätta lärandet för elever som har svårigheter med exempelvis läsning, anser hon.

– Programmering är väldigt strukturerat steg för steg och det är i regel inte så mycket text att läsa.

Linda Larsson: Så kommer du igång

  • Scratch, Hopscotch, Code.org, Swift Playgrounds och Lego Mindstorms EV3 är olika programspråk och appar riktade till barn och unga. scratch.mit.edu, gethopscotch.com, code.org, apple.com/swift/playgrounds, lego.com/mindstorms
  • Crunchilla är en pedagogisk introduktion till Javascript. crunchzilla.com
  • Kodboken är en guide från Kodcentrum om programmering med främst Scratch. kodboken.se
  • Programmera mera är en programserie från UR om grunderna i programmering. urplay.se
  • Internetstiftelsen i Sverige ger fria webbkurser. kurser.iis.se
  • I grupperna Teacherhack och Makerskola på Facebook diskuterar lärare programmering i skolan.
  • Karin Nygårds bok Koden till digital kompetens ger grunderna.

 

Linda Larsson undervisar också i NO och teknik och har introducerat programmering även där. I hennes tjänst ingår fem timmar i veckan som IT-pedagog och hon använder en del av den tiden till att inspirera sina kollegor till att komma i gång. Hon har alltid varit intresserad av teknik och det är ingen tvekan om att hon ligger något steg före majoriteten av lärarna i sina ämnen när det gäller programmering. Men det behöver inte vara svårt att sätta i gång även för den lärare som inte har någon erfarenhet, anser hon.

– Jag tror att många vill börja med programmering men inte riktigt vet hur. Jag tror inte på något stort statligt programmeringslyft men man kan börja med någon workshop på skolan. Sedan kan man lära av varandra, ofta är det någon som är lite mer intresserad som kan dela med sig av sina kunskaper.

När Linda Larsson skulle välja ut vilka appar hon skulle använda till programmeringen lät hon eleverna vara med och recensera dem. Men hon tyckte att det var synd om kunskapen stannade hos de egna eleverna. Hon tog därför kontakt med en annan skola och lät sina elever berätta om de olika apparna för elever i årskurs 2 och 4. Det var ett sätt att få eleverna att fördjupa sig lite mer och sam­tidigt sprida kunskap om programmering till andra skolor.

– Det finns också många bloggar och  grupper i sociala medier där man blir överöst med bra tips. Det viktigaste är att våga och att våga göra fel. Ta hjälp av eleverna, man kan lära sig mycket tillsammans med dem.

I klassrummet och i korridoren är eleverna klara med sina uppdrag och lämnar in fordon, surfplattor och lösningar. Ett av fordonen kraschar och tappar några av sina delar. Linda Larsson är ändå nöjd med dagens lektion.

– Det blev bra. Eleverna var lika aktiva som jag hade önskat, säger hon medan hon sätter tillbaka delarna på den krock­skadade roboten.

Här tar programmeringen plats i kursplanerna

Från hösten 2018 ingår programmering i flera ämnen:

Matematik

Årskurs 1–3
Hur entydiga stegvisa instruktioner kan konstrueras, beskrivas och följas som grund för programmering. Symbolers användning vid stegvisa instruktioner.

Årskurs 4–6 samt 7–9
Hur algoritmer kan skapas och användas vid programmering. Programmering i visuella/olika programmeringsmiljöer.

Årskurs 7–9
Hur algoritmer kan skapas, testas och förbättras vid programmering för matematisk problemlösning.

Teknik

Årskurs 4–6
Att styra egna konstruktioner eller andra föremål med programmering.

Årskurs 7–9
Tekniska lösningar som utnyttjar elektronik och hur de kan programmeras. Egna konstruktioner där man tillämpar styrning och reglering, bland annat med hjälp av programmering.

Samhällskunskap

Årskurs 7–9
Hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

Källa: Regeringen

ur Lärarförbundets Magasin