Läs senare

Reformen kräver insatser

Regeringen föreslår att teknikämnet ska få egen tid i grundskolans timplan. Sammanlagt ska 200 timmar fördelas på de tre stadierna. Detta är en för teknikämnet oerhört viktig och efterlängtad reform. Men, tvärtemot vad regeringen anser, kommer det att krävas insatser. Under flera år.

Möjligheten att ge teknikämnet egna timmar är en typ av skolreform som kanske bara dyker upp vart tionde år. Den chansen får inte får försittas. Något som även Skolverket framhöll i sitt slutliga förslag till regeringen.

Argumenten för att teknikämnet ska få ett eget timutrymme och inte dela det med de tre naturorienterande ämnena – som nu är fallet – är flera. För det första är teknik, sedan 1994, ett eget ämne. För det andra har ämnet osynliggjorts i många skolor, framför allt under de första sex skolåren. Där har det ofta bara stått ”NO” på schemat. Därmed är det tveksamt om det över huvud taget undervisats i teknik.

För det tredje visar undersökningar att undervisningstiden, i landet i genomsnitt, har varit mindre än 100 timmar och på alldeles för låg nivå. För det fjärde behöver teknikämnets identitet stärkas. Teknik beskrivs ofta som ett viktigt ämne, men med otydlig karaktär.

Regeringen framhåller också i sitt förslag att kursplan och kunskapskrav utgör en helhet. Det krävs att eleverna, för att de ska kunna utveckla förmågorna och sträva mot högre betyg, får möta en god undervisning med tydlig progression.

Kursplanen i teknik är ett löfte om ett kunskapsinnehåll eleverna har rätt att möta och övergripande förmågor de ska kunna utveckla. Den är skriven från ett antagande om att 200 timmar ska utgöra grunden för deras tekniska bildning.

I regeringens konsekvensanalys menar man att förslaget inte medför något nytt åtagande och därmed inga nya kostnader för kommunerna. Förslaget innebär därför bara ett förtydligande av ämnets position.

Det tror jag är en missbedömning eller möjligtvis en passning till skolhuvudmännen om att de ska ta sitt ansvar. Ska teknikundervisningen, i snitt, dubbleras från 100 till 200 timmar krävs det att salar anpassas, material köps in och att lärare fortbildas och anställs.

Claes Klasander

Namn Claes Klasander.

Titel Föreståndare för Centrum för tekniken i skolan, Cetis.

Åsikt Komplettera reformen med kompetensutveckling och kunskapskrav för teknik i årskurs 3 för att öka likvärdigheten.

Det behövs fler lärare i Lärar­lyftets kurser. Här får även landets NT-utvecklare en viktig roll. Skolor kan också ta del av Centrum för tekniken i skolans, Cetis, skolutvecklingsprojekt Lyftis.

Detta kommer att ta tid och lärarutbildningarna i teknik måste byggas ut för att kunna möta behoven. Just nu är det för övrigt svårt att ens få verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i teknik under utbildningen. Här finns ett angeläget och stimulerande arbete att ta tag i.

Nu gäller det för skolhuvudmän, utbildningskontor och rektorer att raskt påbörja en långsiktig planering för hur detta ska kunna genomföras på ett likvärdigt och kompetent sätt i landets alla hörn. Och regeringen behöver tänka ett varv till på det nationella planet. Det behövs ett strategiskt förslag om rekryteringen till tekniklärar­utbildningarna, och andra eftersatta ämnen, med tydliga uppdrag till lärosätena och stimulans till studenter att söka dit.

Det är inte långt kvar. Redan den första juli är det tänkt att reformen ska träda i kraft. Till dess måste de första stegen vara tagna i de flesta kommuner.

Låt 2017 bli teknikens år! Och 2018!

ur Lärarförbundets Magasin