Ingår i temat
Koll på klotet
Läs senare

Rent vatten är målet

Naturens krafter är utgångspunkten när klass 8–9 laborerar i NO. Med sand, mossa och aktivt kol lär de sig att rena vatten.

26 Nov 2013
Rent vatten är målet
Nyfiltrerat. Sara Gunarathna undersöker om de lyckats rena vattnet. Foto: Nicke Johansson

Foto: Nicke JohanssonDet är i mitten av september. På nyheterna rapporteras det om översvämningar i Mexiko och USA. Samtidigt börjar högstadie­eleverna på Johannebergsskolan i Göteborg med temat Naturens krafter.

NO-lärare Ingela Bursjöö inledde arbetet i klass 8–9 med att visa nyhetsklipp från stormarna och en diskussion om hur eleverna ville arbeta med temat. Tillsammans beslöt de sig för att undersöka hur människor hanterar stormar, orkaner och översvämningar. I dag är det dags att laborera.

– Extremväder och oförutsedda händelser blir vanligare och gör att de tekniska systemen utmanas. Vi måste hantera dem, förklarar Ingela Bursjöö.

Hon ber eleverna fundera på vad de skulle göra för att rena vatten.

– Koka det, föreslår en elev.

– Vad gör du om du inte har eld?

– Använder kol, föreslår en annan.

Just det! Ingela Bursjöö plockar fram en modell av ett vattenreningsverk: aktivt kol, sand, mossa och en låda med metallåtervinning. Uppdraget är att göra en vattenrenare.

Det är viktigt att vara kreativ under laborationen – både vad gäller att göra hål i burken, packa de olika lagren, testa resultatet och hitta annat material än det som är framdukat.

– Ska vi göra hålen först? undrar Filippa.

Klassen har lite olika åsikter och deras lärare uppmanar grupperna att testa olika sätt. Hon avslutar med att ta fram det för­orenade vattnet och påminna om att de inte ska glömma att dokumentera, gärna med mobilen.

Daniel, Sara, Filippa och Zarah tar bort överdelen av burken, hackar hål i botten och stoppar i de olika lagren. Första filtreringsförsöket ger svart vatten. Gruppen letar rätt på ett pappersfilter och testar igen.

Ingela Bursjöö sporrar dem att diskutera varför vattnet blir kolfärgat och hur de kan lösa problemet.

– Ni har fått olika resultat! Det är bra! Varför blev gruppen, vars vatten droppade långsammare, renare?

En av grupperna tar fram universalindikatorpapper och mikroskop och undersöker sitt renade vatten. Det visar sig att pH-värdet är fem. Det är surt, konstaterar Zarah. Hon berättar om sitt resultat för Ingela Bursjöö, som skrattande erkänner att hon förorenat vattnet med bland annat kaffe.

Efter ett intensivt laborerande är det dags för en sammanfattande diskussion. De elever som valt dagens laboration till presentationen senare i höst jobbar en extra stund med dokumentationen.

Alla klasser på Johannebergsskolans hög­stadium, som är en Montessoriskola, har samma tema men gör olika saker. Sexorna ska producera radioprogram och göra många intervjuer. Sjuorna programmerar legorobotar som ska rädda människor ifrån olika katastrofer. Åttornas och niornas arbete är mer forskningsinriktat, berättar Ingela Bursjöö när hon pustar ut över en tallrik pasta efter lektionen.

Själv är hon i slutfasen av ett åtta år långt avhandlingsarbete där hon samtidigt forskat och arbetat som lärare. En unik möjlighet att föra praktik och teori närmare varandra samt vara uppdaterad på både forskar- och lärarverklighet.

I vår disputerar Ingela Bursjöö på en avhandling som handlar om hur lärare hanterar lärande för hållbar utveckling. Hur formar de sin yrkesidentitet i förhållande till ett undervisningsinnehåll som är ämnesövergripande, konfliktfyllt och utan givna svar?

Foto: Nicke JohanssonIntresset för ämnet väcktes när hon arbetade på science centret Universeum och mötte många lärare som tyckte att det var svårt att undervisa om hållbar utveckling. Det blev tydligt att begreppet kunde vara problematiskt. En nyttig erfarenhet som gjorde att hon ville forska.

Ingela Bursjöö såg olika sätt att hantera undervisningen.

– Antingen så förhåller du dig normativt och pekar med hela handen och säger ”Så här ska ni göra!”

Men om lärarna inte levde som de lärde uppstod problem. De blev inte trovärdiga.

Hon såg också att de lärare som tyckte sig klara uppdraget hade en pluralistisk inställning som innebär att det finns olika perspektiv med spänningar mellan ekologiska, sociala och ekonomiska faktorer. Lärarna behövde inte själva vara förebilder. Då blev uppdraget inte hotfullt utan möjligt.

– Hållbar utveckling är ett rörligt mål. Det finns inget facit i förväg. Man måste förhålla sig till det.

Det som kan vara svårt för NO-lärare är att naturvetenskap bygger mycket på fakta och är tydligt. Hållbar utveckling har en tendens att vara otydligt, påpekar Ingela Bursjöö.

– Vissa kan tycka att det inte är natur-vetenskap utan något annat. Ett sätt att hantera det är att inte alltid prata om begreppet hållbar utveckling, men att ändå undervisa om innehållet.

I dag valde hon medvetet att inte prata om hållbar utveckling. Det gäller att inte tjata sönder det. Ibland blir allt hållbar utveckling, menar hon.

– Trots att jag inte använde begreppet syntes konflikterna mellan olika intressen när vi pratade om översvämningar. Att konkretisera är viktigt.

Foto: Nicke JohanssonÄven eleverna på skolan tyckte att hållbar utveckling var svårt.

Miljöundervisningen var av tradition knuten till naturvetenskapen, men hållbar utveckling har blivit allas ansvar. Resan  dit har varit lång och pågår än, berättar Ingela Bursjöö.

– Den svåraste utmaningen är att få in det i alla ämnen.

På Johannebergsskolan försöker lärarna att arbeta ämnesövergripande och visa att hållbar livsstil syns i alla små beslut, varje dag.

– Det är inte lätt, men eleverna är väldigt mottagliga för att se konflikterna som är inbyggda mellan till exempel ekonomi, miljö och rättvisa. Det blir många diskussioner.

Att arbeta med hållbar utveckling passar bra i samhällsvetenskapliga ämnen eftersom man kommer in på politik, religion och moraliska resonemang, tycker hon.

– När vi arbetar med sex och samlevnad kan vi se på samma tema ur olika perspektiv – biologiskt, samhällsvetenskapligt, etiskt och estetiskt perspektiv.

Samarbete mellan lärare och ämnen är nödvändigt, poängterar Ingela Bursjöö.

– Om varje enskild lärare ska arbeta med hållbar utveckling på egen hand blir arbetsbördan enorm. När vi är varandras resurser får eleverna en dräglig tillvaro och slipper att göra det i 17 ämnen.

Det innebär till exempel att när det är redovisning i NO kan det komma svenskan tillgodo och tvärtom. Som i fjol när de arbetade med ett samhällsbyggnadsprojekt och byggde en ny bro över Göta älv. Då arbetade eleverna, förutom med teknik, med retorik, hur man skriver i olika genrer och hur man kommunicerar det man kan.

– Det handlar om generella förmågor som är gemensamma för alla ämnen.

Ett annat exempel var när eleverna byggde en ny åkattraktion till Liseberg. Då arbetade de med energi, design, mänskliga behov och miljöaspekter. Eleverna var med i hela processen, från idé till färdig prototyp.

Under årens lopp har undervisningen på Johannebergsskolan vridits mer och mer mot hållbart entreprenörskap. Lärarna bestämde sig tidigt för att få ihop begreppen entreprenörskap och hållbar utveckling, berättar Ingela Bursjöö.

– Entreprenöriellt lärande handlar om kreativitet och problemlösning. Det är precis vad hållbarhetsperspektivet behöver.

Hållbar utveckling kan ha ett dystert scenario. När man arbetar med ungdomar måste man alltid ha framtidstro. Jobbar man med entreprenörskap får man med det, förklarar hon.

– Jag tror att eleverna uppskattar att vi lägger ett framtidstänk på allt vi arbetar med. Våra elever är engagerade, nyfikna, ifrågasättande och inte särskilt skoltrötta. Jag har aldrig tråkigt på jobbet.

Hållbar lärare

Ingela Bursjöö är NO- och tekniklärare, doktorand och grundskolelektor i Göteborg. Just nu arbetar hon en och en halv dag i skolan, två och en halv dagar som doktorand samt en dag med lektorsuppdraget som bland annat innebär att hon leder fortbildning för kollegor. Hennes licentiatavhandling som var klar 2012 heter Lärares formande av en yrkesidentitet relaterad till utbildning för hållbar utveckling. I vår disputerar hon på sin doktorsavhandling.

ur Lärarförbundets Magasin