Ingår i temat
Hjälp en forskare
Läs senare

Riktiga labbar skapar intresse

Vattnet i Sveriges sjöar blir allt brunare, vilket påverkar dricksvattnets kvalitet. Nu tar forskare hjälp av 5 000 elever för att samla vattenprover.

av Karin Björkman
13 Mar 2017
13 Mar 2017
Riktiga labbar skapar intresse
Illustration: Spektra

Att vattnet ser brunt ut beror på att humus från barrskogen spolas ner i sjön när det regnar. Det är mängden organiskt kol i vattnet som ger vattnet dess bruna färg. I Sverige har vi mycket barrskog. Därför har vi – i förhållande till andra länder – mycket brunt vatten, förklarar Gesa Weyhenmeyer.

Hon är professor vid Uppsala universitet och deltar i en internationell inventering av sötvatten, där hon samarbetar med 20 forskare runt om i världen. I kampanjen Brunt vatten tar hon hjälp av 240 skolklasser i Sverige.

Varför startades projektet Brunt vatten?

– Det är viktigt att förmedla att vi måste ta vara på de vattenresurser vi har. Brunt vatten är lämpligt för att förklara hur det står till med vattenkvaliteten. Vi vill ju inte gärna dricka brunt vatten.

Dessutom vill fakulteten att fler medborgare ska bli intresserade av naturvetenskap. Då är det bra att koppla till något praktiskt, påpekar hon.

– Jag har själv barn på högstadiet och gymnasiet och vet hur tråkigt det kan vara att göra en laboration som inte har någon koppling till vardagslivet. Här är ett praktiskt exempel.

I projektet deltar nästan 5 000 högstadie­elever. Samarbetet gör att hon kan få in många vattenprover från olika delar av landet. Något hon annars inte själv skulle ha hunnit med.

– Jag har också haft Skype-intervjuer med ett antal klasser. Det var roligt.

Intresset för projektet var, trots att lärare alltid har mycket att göra, förvånansvärt stort. Alla som sökte kom inte med, konstaterar Gesa Weyhenmeyer och betonar att lärarhandledningen är anpassad till kunskapsmålen.

Responsen från lärarna har varit positiv. Att arbetet dessutom lett till att klasser och skolor har samarbetat och jämfört resultat, är en extra bonus, tycker hon.

– De allra flesta elever verkar tycka att det var spännande att vara delaktiga i ett forskningsprojekt. Men man kan se i protokollföringen att det fanns vissa högstadieelever som undrade varför de skulle gå ut.

Det är viktigt att återrapportera resultaten till lärare och elever. Planen är att det ska bli en karta där man kan se vilka skolor som har varit med.

– Jag vill gärna visa var det brunaste vattnet finns och hur de olika vattnen ser ut i Sverige.

Gesa Weyhenmeyer har förresten redan använt elevernas temperaturdata. De var så intressanta, avslöjar hon.

– Just nu håller jag på att skriva en vetenskaplig artikel.

Själv skulle hon gärna samarbeta med skolor igen.

– Jag kan starkt rekommendera arbets­sättet. Det tar tid, men ger mycket tillbaka.

ur Lärarförbundets Magasin