Ingår i temat
Svåra frågor
Läs senare

Rollspel ett sätt att göra kunskapen synlig

Vad innebär det att vara en naturvetenskapligt kompetent medborgare? Jens Anker-Hansen har undersökt vilka möjlig­heter och begränsningar det fanns när elever deltog i ett rollspel som användes för bedömning i kemi.

14 Mar 2016
Rollspel ett sätt att göra kunskapen synlig
Illustration: Erica Jacobson

Fiskare, bönder, politiker, medlemmar i en miljöförening och representanter för en pvc-fabrik. Det var de roller eleverna i två åttor fick när de skulle debattera framtiden för en sjö, där det påstods att fiskbeståndet hade minskat.

Forskaren Jens Anker-Hansen förberedde, tillsammans med NO-läraren, ett material om syrehalt, surhetsgrad och föroreningar, som bestod av autentiska data från länsstyrelsen. De skapade också de olika rollerna utifrån vem som kunde ha orsakat föroreningarna. Eleverna fick två lektioner på sig att förbereda sina argument innan det var dags för debatt.

Klasserna hade först haft ett kemiprov och skulle nu visa sina kemikunskaper även i debatten, samtidigt som de behövde argumentera för sin sak. Debatten gjorde det angeläget att ta reda på fakta om sjön.

Jens Anker-Hansen har en bakgrund som matematik- och NO-lärare. Innan han började forska så arbetade han med att ta fram de nationella proven i NO. Då blev det tydligt för honom att det är svårt att bedöma kommunikation. Många lärare är villrådiga och vet inte hur de ska göra för att ta fram ett varierat bedömningsunderlag, konstaterade han.

– Forskning, framför allt från England, har visat att lärare har en tendens att kopiera bedömningsformaten från de nationella proven i stället för att utveckla sin egen bedömningsrepertoar.

I sin avhandling har han bland annat undersökt hur lärare bedömer naturvetenskaplig kompetens när elever argumenterar, granskar och fattar beslut. En situation som liknar aktiviteter som medborgare kan
delta i.

– Ur ett autenticitetsperspektiv är det ypperligt. Jag ser hur eleverna använder naturvetenskap. Även om de inte ska bli bönder så sätts de in i en situation där de ska använda naturvetenskap.

Men debatten innebär också begränsningar, eleverna kan till exempel inte uttrycka kunskap som sätter deras tänkta verksamhet i dålig dager. Det måste lärare tänka på i bedömningen.

– I debatten var de tvungna att hantera syften som kom i konflikt med varandra. Det handlade till exempel om att visa upp naturvetenskaplig kunskap eller att behålla sin rollkaraktär.

Det kan vara svårt att få fram det man vill när deltagandet styrs av kamraternas intresse för vad som ska diskuteras. Om till exempel den som är vd för fabriken vill skylla på bönderna och prata om övergödning, men de andra vill prata om dioxiner, är det lätt att hamna i en försvarsposition.

Som lärare går det att hantera genom att säga att eleverna får två minuter var att tala, men då går lite av autenticiteten förlorad, påpekar han.

– I en verklig situation finns ingen moderator utan du måste lära dig att föra fram dina argument.

Att förbereda elever på att hantera situationer i livet där de behöver naturvetenskaplig kunskap är en viktig uppgift för NO-lärare. Jens Anker-Hansen använder begreppet scientific literacy. Det handlar om den naturvetenskapliga kunskap man behöver som medborgare.

– En del lärare tänker att om eleverna bara har koll på begreppen och teorierna så är tillämpningarna inte ett problem. Men det blir jättetydligt i mitt material att det inte fungerar så.

Att kunna kommunicera, tänka kritiskt och att fatta beslut är en speciell kompetens och handlar inte bara om att använda begrepp, poängterar han.

– En elev kunde prestera bra på provet där de skulle förklara naturvetenskap, men när han eller hon skulle argumentera så gick det inte. Eller så kunde det vara tvärtom. För en elev som inte lyckats på provet, kunde naturvetenskapen i argumentationen bli meningsfull.

Även om eleverna kunde surt och basiskt på provet så stod det inte klart hur det påverkade sjön. När de satte sig in i och engagerade sig i materialet var de tvungna att sortera upp begreppen.

– Eleverna i studien var jätteduktiga. De fick naturvetenskapen att växa fram.

Det är viktigt att materialet och fallet är bra utformat. Annars finns en risk att eleverna tappar det naturvetenskapliga innehållet, understryker han. I fallet med det minskande fiskbeståndet i sjön fanns tydliga data som eleverna fick dra slutsatser från.

– De höll på med naturvetenskap hela tiden.

En annan sak som kan bli problematisk är om eleverna inte interagerar och bemöter varandras påståenden. Men i det här fallet var materialet utformat så att det var naturligt att bryta ner eller bygga vidare på varandras argument.

Om en elev sa att det blivit surare i sjön sedan pvc-fabriken kom hit, kunde en annan säga: ”Titta på mätpunkterna vid pvc-fabriken. De är faktiskt basiska! Det är inte vårt avloppsvatten som är orsaken!”

– De sa inte bara sina egna argument, utan gav mycket bevis för att de kunde kemin i sammanhanget och att de klarade av att hantera debatten. Läraren hade mycket material att bedöma.

Jens Anker-Hansen tipsar lärare om att de ska titta på vad eleverna väljer att ta fram i interaktionen. Kommer det naturvetenskapliga in naturligt? Blir det påklistrat bör man kanske se över undervisningen eller bedömningsuppgifterna.

– Om naturvetenskapen är påklistrad bedömer du kanske inte förmågan att hantera naturvetenskap utanför klass­rummet.

Jens Anker-Hansens avhandling Assessing scientific literacy as participation in civic practices: Affordances and constraints for developing a practice for authentic classroom assessment of argumentation, source critique and decision-making består av fyra studier. Stockholms universitet.

ur Lärarförbundets Magasin