Ingår i temat
Ny energi
Läs senare

Samhällsfrågor engagerar i NO

Energi är ett ganska abstrakt begrepp. Att arbeta med samhällsfrågor som har naturvetenskapligt innehåll gör området konkret, tycker Cristian Abrahamsson.

av Karin Björkman
04 Dec 2017
04 Dec 2017
Samhällsfrågor engagerar i NO
Bild: Gunilla Hagström

På Klågerupskolan i Svedala kommun är energi ett område som tas upp i årskurs 8. Sedan tio år tillbaka läser de två åttorna det samtidigt i NO och SO.

– Det är ett område där vi har mycket gemensamt, till exempel naturresurser och samhällspåverkan, säger Cristian Abrahamsson som är förstelärare i NO.

På den tiden då han och kollegan arbetade var för sig var det vanligt att eleverna sa att ”det har vi redan gjort i SO”.

– Det var onödigt. Dessutom är det bra för eleverna att se att vi inte bara lär oss för klassrummet. De olika ämnen är inte enskilda företeelser, utan hänger ihop.

Att samarbeta runt energi är ganska vanligt, tror han.

– Läroplanen innehåller så mycket centralt innehåll, för att klara av det gäller det att se var man kan samverka.

I NO läser klasserna bland annat om energiprincipen, energiomvandlingar, energiformer och begrepp som generator och transformator. Cristian Abrahamsson brukar också ha en laboration, där eleverna gör en undersökning i hemmet. De ska vara ”konsulter” och se vad som det går att spara el på. Resultatet blir en rapport som de ska presentera inför klassen.

– De ska också gå igenom rapporten om elanvändandet med föräldrarna.

Vid det här laget har eleverna kunskaper ur både NO- och SO-perspektiv. Cristian Abrahamsson och hans kollega brukar ha en gemensam uppgift om källgranskning. I arbetet ingår också en debatt om energi­källor som SO-läraren håller i.

– Jag är med om jag kan. Vi försöker, i mån av tid, att vara med på varandras lektioner.

Eleverna gör också en så kallad SSI-uppgift. Socio-scientific issues handlar om aktuella, relevanta samhällsfrågor som har en stark koppling till naturvetenskap. Frågorna innehåller även värderingar och etiska ställningstagande. De ger eleverna en möjlighet att fördjupa sina kunskaper.

För Cristian Abrahamssons åttor handlar uppgiften i energi om att göra en framtidsspaning. De ska skriva en rekommendation till EU-kommissionen om vilka energikällor som bör utvecklas och vilka som bör avvecklas. Uppgiften är förberedd i grupp, men avslutningen är enskild.

– För att kunna resonera, argumentera, granska, ta ställning och kommunicera krävs naturvetenskaplig kunskap.

Till sin hjälp får eleverna ett underlag som de ska hämta argument ur. Det gäller att använda materialet ur både NO- och SO-perspektiv och att argumentera för och mot de energikällor de valt.

– Ska du själv leta argument tar det väldigt lång tid, därför har vi hjälpt dem med en matris. Argumenten är neutrala så de måste välja, argumentera och motivera med sin kunskap.

Cristian Abrahamsson

Cristian Abrahamsson är förstelärare i NO vid Klågerupskolan i Svedala. Han deltar i forskarskolan Communication Science in school vid Lunds universitet. Läs mer om hans arbete på bloggen: https://1larare.svedala.se.

Uppgiften att rekommendera framtida energikällor bygger på en uppgift från ett nationellt prov i fysik som finns på Skolverkets hemsida, påpekar han.

– Det är ett bra tillfälle att träna sig inför proven.

Att, på olika sätt, arbeta med SSI är ett sätt att engagera eleverna, anser Cristian Abrahamsson som även arbetat med frågor om bland annat miljö, genmodifiering, välfärdssjukdomar och preventivmedel.

– Vi har länge pratat om verklighetsanknytning. SSI är ett bra sätt där man ”spetsar till det lite”, diskuterar etiska dilemman och tar ställning.

Ju närmare problemställningen ligger eleverna, desto bättre. Han tar ett exempel från närområdet.

– När kärnkraftverket i Barsebäck avvecklades hade vi en uppgift om förvaring av kärnbränsle. Var det en bra idé för kommunen att ha en sådan förvaring?

Styrkan med arbetssättet är att det anknyter till omvärlden. Det gör att eleverna blir delaktiga och kan påverka sitt eget lärande. Uppgiften att göra en rekommendation till EU börjar med elevens egen tanke om vad det skulle kunna vara. Går det att hitta stöd i materialet? Motsatsen är att någon annan tagit fram uppgiften som eleven sedan lär sig utantill, påpekar han.

Läs mer om SSI

– Energifrågan ligger ju inte så nära en 14–15-åring. Men delaktigheten gör att de blir engagerade.

Det som är svårt med arbetssättet handlar om tid och organisation.

– Jag tror inte att det är lika tidskrävande som det verkar. Det gäller att väva in ett innehåll, ord och begrepp på ett naturligt sätt.

Men det är viktigt att läraren håller fokus på naturvetenskapen, poängterar Cristian Abrahamsson.

– Annars är det lätt att det blir en annan typ av argumentering. Det gäller att vara nära eleverna och få dem att verkligen föra naturvetenskapliga diskussioner.

Som exempel tar han när de arbetade med en fråga som handlade om ifall det skulle stiftas en lag om förbud mot att sola i solarium om man var under 15 år. Det finns det en rad naturvetenskapliga argument för och mot.

– Där märkte jag att eleverna kom in på en mängd andra argument som till exempel att man inte är straffmyndig då.

Cristian Abrahamsson tipsar lärare att våga prova. Var inte rädd för att det verkar ta mycket tid.

– Är du ovan vid att formulera uppgifter, finns det fullt av dem på nätet.

ur Lärarförbundets Magasin