Ingår i temat
Läsa och skriva i NO
Läs senare

Samtal om texter bra för lärare

För fjärde och sista året driver Nadderud videregående skole skrivprojektet tillsammans med Oslo universitet. Lärarna är övertygade: Det är nödvändigt att arbeta med texter.

25 Nov 2009

Nadderud-projektet "Att skriva i alla ämnen" startade som ett svar på den nya norska läroplanen, Kunskapsløftet, som kom 2005. Där står uttryckligen att alla ämnen ska ta ansvar för de grundläggande färdigheterna räkning, läsning, skrivning, muntlig framställning och digitala verktyg. När skrivandet blir alla lärares ansvar, så blir det nödvändigt att samarbeta, resonerade Liv Torunn Strandmyr, projektledare och lärare i engelska. Hon kontaktade Frøydis Hertzberg, professor i norskdidaktik och skrivexpert.  

Det gick snabbt. I januari 2006 bestämde de sig för att starta, i februari-mars körde de i gång. Bara de lärare som verkligen hade lust fick vara med, elva lärare av skolans femtio anmälde sig. Randi Fritzvold undervisar i NO-ämnen och ämnet teknologi och forskning. Redan 1994 hörde hon talas om vikten av att jobba med texter i hennes ämnen. Efter att hon hört ytterligare en föreläsning blev hon helt övertygad.  

– Ämnesinnehållet kommer i fokus, man lär sig hur man ska förmedla det på ett bra sätt.  

Gruppen enades om att alla lärare skulle formulera en problemställning som de skulle driva i klassrummet. Lärarna i historia och norska hade en tradition av samarbete, de utgick ifrån den. Randi Fritzvold bestämde sig för att satsa på rapportskrivning i NO. Andra året satsade projektgruppen på källanvändning i alla ämnestexter. Resultatet blev att man arbetade fram en "Nadderudnorm" för hur källor ska användas. Tredje året kom man så in på argumenterande texter. 

I projektet ingår just nu elva lärare, tre forskare och tre mastersstudenter. Varannan vecka träffas lärare och forskare i 90 minuter. En förutsättning för att alla ska kunna träffas är att mötena är fast schemalagda. Lärarna får viss kompensation för arbetet i projektet, antingen i pengar eller ledighet.  

Grunden för många av mötena är elevernas egna texter. Deltagarna läser och diskuterar texterna tillsammans – vad är bra, vad kan göras bättre, vad kan man ge eleven för råd? Mest har de tittat på texter i naturvetenskap, samhällskunskap, historia och idrott.  

Randi Fritzvold påpekar att hon har lärt sig mycket av norsklärarna, till exempel om hur olika textgenrer ser ut. Men det är verkligen inte bara lärarna i norska som tillför något. De i sin tur lär sig lika mycket av de andra lärarna om hur de olika ämnesgenrerna ska se ut.  

I klassrummet använder lärarna ofta delar av elevernas egna texter, alltid anonymt, för att diskutera vad som är bra och mindre bra. Eleverna är vana vid det och har lämnat sin tillåtelse.  

– De blir medvetna om man visar dem skillnaderna, säger Liv Torunn Strandmyr.  

– Jag motiverar dem med att de allesammans ska lära sig bättre, säger Randi Fritzvold.  

Man måste inte vara bra på språk för att kunna jobba med texter. Det handlar om att bli medveten, betonar Randi Fritzvold.  

– Många lärare i mina ämnen känner inte att skrivning är det viktigaste. Jag är själv ingen god skribent och jag är öppen med det. Men jag har lärt mig hur det ska se ut.  

Båda lärarna tycker att de ser resultat. Redan efter första året klarade till och med de svagaste av Randi Fritzvolds elever av att skriva en rapport. De fick något att skriva om och visste hur det skulle se ut. Men även de duktigaste eleverna lärde sig mycket.  

– De vill så gärna säga allt och visa vad de kan. Nu lärde de sig att bara säga det viktigaste och hålla sig till saken, säger hon.  

I engelska lärde sig eleverna att använda argument, hur man gör övergångar och bindningar och att hålla sig till ämnet när de skrev avancerade argumenterande texter, berättar Liv Torunn Strandmyr. 

Detta läsår satsar lärarna i Nadderuds skrivprojekt på att sprida sina kunskaper till resten av skolan. Varje lärare ska dela med sig till sin ämnesavdelning. En utmaning, eftersom alla lärare inte är lika övertygade om skrivandets förträfflighet i just deras ämnen. De har dock kommit så långt att samtliga lärare i NO arbetar med Imrad-normen som standard för rapporter, berättar Randi Fritzvold. De har också gjort en skrivuppgift med eleverna, och diskuterat elevernas texter tillsammans på avdelningen. Nästa steg blir att naturvetenskapslärarna ska pröva om det fungerar att arbeta med argumenterande texter, inte bara i NO, utan också i biologi, kemi och fysik.  

Projektet fortsätter fram till sommaren 2010. Då kommer det kritiska ögonblicket när lärarna själva ska fortsätta arbetet med skrivande på skolan. Randi Fritzvold är säker på att hon kommer att hålla fast vid det.  

– Det handlar inte bara om skrivning. Jag blir också bättre i mitt ämne.  

Frøydis Hertzberg, professor i norskdidaktik och aktiv i projektet, är övertygad om att lärarna i Nadderud är inne på rätt spår.  

– Ämneskunskaperna är inte värda något förrän de blir formulerade språkligt. Genom språket gör du klart för dig själv och andra vad du har förstått.  

Hon undersöker hur lärarna samtalar om elevtexter och tycker att de har blivit bättre på att förklara varför normer och texter ser olika ut i samhällskunskap och naturvetenskapliga ämnen. Dessutom har det blivit tydligt för henne att det inte går att prata abstrakt om text. Det är inte förrän man pratar konkret om befintliga elevtexter som man blir medveten om sina implicita textnormer. 

Skrivprojektet på Nadderud videregående skole framstår som en klart lysande, men ganska ensam stjärna. Frøydis Hertzberg arbetar just nu med en utvärdering av den nya läroplanen. Det är deprimerande läsning för en professor som arbetat länge för att få in begreppet "grundläggande färdigheter" i alla ämnen. Formuleringen verkar inte alls ha blivit förstådd ute på skolorna. Det förefaller som om läroplanen inte varit tydlig nog.  

– Lärarna verkar tänka att "det gör vi redan, så har vi alltid gjort". Men vi som arbetat fram det vet hur radikalt det är.  

I stället tycks man mer tolka det som elementära basfärdigheter, som alla elever ska tillägna sig. På högstadiet och i gymnasiet får man det då ofta till att särskilt svaga elever ska få specialundervisning.  

– Men som det är menat så ska man göra texterna mer sofistikerade. Kanske hade ordet "kompetens" varit bättre än "färdigheter".

Om texter i läroplanen

I den nya norska läroplanen från 2005, det så kallade Kunskapsløftet, betonas att lärare i alla ämnen ska ta ansvar för de fem grundläggande färdigheterna räkning, läsning, skrivning, muntlig framställning och digitala verktyg. Det gäller lärare i hela skolan, från år 1 till 13.

I läroplanen för naturfag, NO-ämnen, beskrivs vad som menas med läsning och skrivande i ämnet:

Grundläggande färdigheter
Att kunna uttrycka sig muntligt och skriftligt i NO-ämnen innebär att presentera och beskriva egna upplevelser och observationer från naturen. I NO-ämnena är skriftliga rapporter från experiment, fältarbeten, exkursioner och från teknologiska utvecklingsprocesser centrala. Att kunna formulera frågor och hypoteser och att använda natur­vetenskapliga begrepp och uttrycksformer ingår i detta. Att argumentera för egna värderingar och ge konstruktiv återkoppling är viktigt i NO.

Att kunna läsa i NO-ämnen handlar om att samla information, tolka och reflektera över innehållet i naturvetenskapliga texter, broschyrer, tidningar, böcker och på internet. Läsning i NO innebär också läsning av bruksanvisningar, instruktioner, tabeller, olika diagram och symboler.

Alla artiklar i temat Läsa och skriva i NO (12)

ur Lärarförbundets Magasin