Ingår i temat
Läsa och skriva i NO
Läs senare

Se språken som en tillgång

Elever med utländsk bakgrund misslyckas oftare i matematiken. En viktig orsak är undervisningen, anser didaktikforskaren Åse Hansson. 
- Diskutera, samtala och tänk tillsammans med eleverna - gärna på flera språk! 

15 Okt 2009

Ofta säger man att det mångkulturella samhället skapar problem i skolan. Men Åse Hansson säger tvärtom: det är skolan som inte har hängt med.  

– Vi försöker hålla problemet ifrån oss. Men jag vill se det som att skolan har ett problem, inte eleverna.  

Det finns många gemensamma nämnare för den stora grupp elever som har bekymmer med matematiken, vare sig de har svårt att läsa, skriva, koncentrera sig eller svårt med svenska språket. Ytterst handlar det om hur undervisningen bedrivs, betonar Åse Hansson. Hon påpekar att svenska elever har ovanligt lite lärarledd matematikundervisning, jämfört med andra länder.  

– Jag menar att eget arbete i matematik är katastrofalt för eleverna. Kanske är det vi som skapar svårigheterna när vi lämnar över ansvaret för elevernas lärande till eleverna själva?  

Fram till mitten av 1990-talet låg svenska elever bra till internationellt när det gällde matematikkunskaper. Därefter har Sverige förlorat mark. För elever med annat modersmål än svenska har det gått sämst: betygen sjunker liksom resultaten på nationella proven och andelen icke godkända elever ökar.  

Åse Hansson refererar till en internationell undersökning som tydligt visar att länder med en sammanhållen undervisning når bättre resultat i matematik än länder där man tidigt nivågrupperar eleverna, som Tyskland.  

Med ett undantag: Sverige. I Sverige har man sammanhållen undervisning, men lyckas ändå inte nå bra resultat. Forskarna som gjort studien är förbryllade, men lämnar frågan. För Åse Hansson är svaret solklart. Det beror på mer eget arbete och mindre läraransvar i undervisningen. 

En ny undersökning från Skolverket stärker hennes uppfattning. Den visar att resultaten började sjunka ungefär samtidigt som skolan fick en ny läroplan som betonade elevens ansvar för sitt lärande och betonade individualisering. Trenden var, och är, stark att läraren skulle individualisera, det vill säga utgå från varje barn.  

– Men hur gör man det med 30 elever i klassen och många olika modersmål?  

Följden har blivit att dialogen och det gemensamma samtalet om matematik har tystnat i svenska klassrum. Eleverna jobbar alltmer själva i egen takt och läraren går runt och hjälper eleverna en och en. Samtal om matematik mellan elever är ovanligt.  

– Eleverna sitter själva med sin lärobok som blir väldigt dominerande och viktig.  

Det säger nästan sig självt att de stora förlorarna är barn med annan språkbakgrund. Åse Hansson är noga med att poängtera att det inte är lärarnas fel, de gör bara vad de är ålagda, och är snarast offer för systemet. Traditioner och skolkulturen styr ofta, och det är svårt att som ensam lärare gå emot det. Men kanske kan arbetslaget bestämma sig för att gemensamt förändra undervisningen.  

– Läraren måste tillåta sig att vara den viktiga personen. Skolan får inte kapitulera från sitt ansvar.  

För att bryta det måste läraren ta ett större ansvar för undervisningen, anser Åse Hansson. Läraren ska ta ansvar för att förklara, visa, leda diskussioner och samtala med eleverna. Han eller hon tar också ansvar för att ibland aktivt lämna över ansvaret till eleverna för att lösa problem och fundera själva. Dessutom tar läraren ansvar för att välja ett matematikinnehåll som är utmanande för eleverna. 

I sin kommande avhandling undersöker Åse Hansson sambandet mellan undervisningsmodeller och studieresultat, baserat på data från den internationella jämförelsen Timss. I arbetet med avhandlingen har hon inte sällan stött på matematiklärare som säger att "i mitt klassrum bedrivs all undervisning på svenska", och elever som tycker det är självklart att inte prata sitt modersmål på lektionerna. I skolan verkar det finnas en konsensus om att så bör det vara. Åse Hansson vill att man vänder på resonemanget.  

– I stället för att se det som ett problem att man har flera språkgrupper i klassrummet, så se det som en tillgång, en resurs!  

Internationell forskning visar att eleverna behöver få använda alla sina språkresurser i klassrummet. Undervisningen ska bygga på samtal och dialog – mellan lärare och elever och mellan elever.  

– Låt elever med samma språkbakgrund ibland sitta i samma grupp och diskutera problemlösningar på sitt modersmål, eller låt dem växla mellan svenska och modersmålet.  

Om elevens båda språk är väl utvecklade så är det en oerhörd fördel att kunna bolla mellan erfarenheter och referenser på båda språken. Det utvidgar arbetsminnet och gör att eleverna lär sig bättre. De kan minnas på två språk, de blir mer kreativa och kan till och med få en fördel framför svenska barn, visar forskningen. 

När elever får prata matte på sitt modersmål hittar de lättare exempel från den egna vardagen och de egna erfarenheterna. Det berikar undervisningen och ökar referensramarna även för de svenska barnen.  

– Eleverna blir medvetna om att man kan tänka på olika sätt och de får se sina egna kunskaper speglas genom en annan kultur.  

Som svensk matematiklärare kan det också vara svårt att förstå vilka begrepp som är svåra för barn med annat modersmål. Oftast är det inte de rena matematiktermerna, de är lika svåra för alla, men vardagsorden, kittorden, till exempel prepositioner som bakom, under, framför. Då kan det vara bra att ta hjälp av en lärare i modersmål eller svenska som andraspråk. Invandrareleverna ska inte få enklare texter, men man kan arbeta med textförståelsen. Man ska förklara och inte ta för givet. Det ökar medvetenheten överlag i grupperna.  

– Bieffekten är att de helsvenska eleverna också blir vinnare.  

Åse Hansson betonar att trots att invandrareleverna oftare misslyckas, så har de högre förväntningar på sina egna studiemål än vad svenska elever har. De vill utbilda sig mer än sina föräldrar och göra en klassresa. Frågan är om skolan och samhället har samma förväntningar på dem.  

– Eleverna har höga ambitioner och en hög vilja att lära sig, men de når inte målen. Ger vi dem en ärlig chans?

Alla artiklar i temat Läsa och skriva i NO (12)

ur Lärarförbundets Magasin