Läs senare

Ska vi skramla till pedagogisk forskning?

19 Jan 2015

Foto: Linus MeyerSkolan är en del av samhället och verksamheten i skolan måste inordnas i rådande politiska och ekonomiska omständigheter och villkor. Det kan jag förstå. Det kan finnas lägen när ekonomiska villkor begränsar de pedagogiska visionerna. Däremot vill jag hävda betydelsen av att beslut om skolan åtminstone inte strider mot aktuell utbildningsvetenskaplig forskning. Här kommer ett exempel (fast det finns tyvärr många fler):

Av didaktisk forskning, inte minst inom ämnena matematik, naturvetenskap och teknik, vet vi att solida ämneskunskaper hos lärare ger elever bättre förutsättningar för lärande jämfört med undervisning av lärare med bristande ämneskunskaper. Det är tämligen självklart, skulle man kunna säga. Mot bakgrund av detta ter sig beslutet att i den nuvarande lärarutbildningen minska antalet ämnesinriktade kurspoäng för blivande låg- och mellanstadielärare som oöverlagt och, ja, faktiskt dumt.

Forskningens betydelse i samhället är ingen enkel fråga. Det tycks faktiskt finnas en skillnad mellan forskning och forskning. Särskilt när det gäller frågan om hur resurser till olika typer av forskning styrs är skillnaderna stora. Man skulle kunna tro att forskning kring områden av särskilt stor betydelse för samhällets utveckling och uppbyggnad – som medicin och hälsa, naturvetenskap och teknik och … utbildning – skulle behandlas lika. Så är det inte. Långt ifrån. I Sverige är det via Vetenskapsrådet som staten fördelar huvuddelen av tillgängliga statliga forskningsmedel. Av Vetenskapsrådets årsredovisning för 2013 framgår att utbildningsvetenskaplig forskning tilldelades 157,5 miljoner kronor. Det kan jämföras med 872 miljoner som gick till forskning i medicin och hälsa, och drygt 1 000 miljoner som gick till forskning i naturvetenskap och teknikvetenskap. Det handlar från min sida inte om att missunna någon de forskningsmedel man säkert har kämpat om. Absolut inte! Jag vill bara peka på skillnaden.

Man skulle ha kunnat tro att forskning om skola och utbildning skulle ses som ett strategiskt viktigt område och att resurserna till utbildningsvetenskaplig forskning skulle vara i paritet med detta. Men jag har kanske en lösning! Med viss regelbundenhet dyker det i tv-reklamen upp uppmaningar från olika stiftelser och organisationer där man ber om stöd för angelägen medicinsk forskning. Det kan handla om hjärt- och lung-
sjukdomar, diabetes eller hjärnforskning. För forskare inom medicin är dessa forskningsfonder viktiga finansiärer som möjliggör forskning för nya upptäckter.

Vad tror ni? Vore det inte dags att en eller flera liknande stiftelser och fonder startades för utbildningsvetenskaplig forskning? Jag kan se för mig en liten pojke eller flicka som blickar in i kameran med allvarliga ögon och säger: ”Alla barn i min klass kan inte räkna. Ska det vara så?”

Namn Inga-Britt Skogh
Titel Professor, Kungliga tekniska högskolan (KTH)
Åsikt Utbildningsvetenskaplig forskning behöver både pengar och politikernas öra!

ur Lärarförbundets Magasin