Ingår i temat
NO + CHOKLAD = SANT
Läs senare

Smakar det så kostar det

Vi äter mer och mer choklad i Sverige. Men hur goda pralinerna än är lämnar de en dålig eftersmak av usla arbetsvillkor, barnarbete och stora risker för miljön.

19 Dec 2016

Hela kakor, små bitar i lösvikt, i glass, bakverk, müsli, drycker – kakaon är en viktig ingrediens för livsmedelsindustrin. På senare år används den till och med i skönhetsprodukter och när forskare började tala om kakaons nyttiga hälsoeffekter ökade konsumtionen ytterligare.

Kakao

Kakaoträdet härstammar från de syd- och centralamerikanska regnskogarna. Det är känsligt för blåst och ihållande regn men även för sol och torka.

I dag odlas främst tre sorter. Forastero är den vanligaste bönan med 80 procent av världsproduktionen. Criollo och Trinitario står vardera för tio procent.

70 procent av all kakao odlas i Afrika, framför allt i Elfenbenskusten och Ghana. Odling förekommer också i Syd- och Centralamerika, Asien och öar i Karibien och Stilla havet.

Varje år skördas cirka 4 miljoner ton kakao.

Priset för ett ton kakao är cirka 4 000 dollar eller 39 000 kronor.

Källa: Jordbruksverket

I Sverige äter vi närmare sju kilo choklad per person och år, Schweiz ligger i topp med över tio kilo. Än så länge är det framför allt i Europa och USA som de största choklad­älskarna bor men Kina är en växande marknad. Vi äter dessutom mer och mer mörk choklad som innehåller en större mängd kakao. Sammantaget visar prognoserna att kakao kan bli en bristvara inom en 10–15-årsperiod.

Men det finns mörka sidor av kakao­produktionen. I framför allt Elfenbenskusten och Ghana, där den största delen av världens kakao odlas, förekommer det fort­farande barnarbete och människohandel. Migrantarbetare saknar ofta tillstånd vilket gör dem extra utsatta.

En grundläggande orsak till den svåra situationen för arbetarna är att bönderna får så lite betalt för sin kakao. Även om priset har stigit något de senaste åren är det historiskt sett lågt. I dag kostar ett ton kakao 4 000 dollar. När priset var som högst i mitten av 1900-talet kunde det vara tre gånger så dyrt. Merparten av kakaon odlas dessutom av småbönder som har svårt att få sin verksamhet lönsam.

Recept #2 Chokladsås till kyckling (mole poblano)

Recept som härstammar från aztekerna. Servera med kokt, stekt eller ugnsstekt kyckling eller kalkon, eller baka kokt strimlad kyckling i såsen i ugnen i 30–45 minuter i 150 grader. Servera med ris och/eller mexikansk majstortilla.

Till 4 portioner mole:
2 tsk chilipulver
3 msk sesamfrön
½ tsk korianderfrön
1 stor gul lök, finhackad
4 klyftor vitlök, finhackade
½ dl skållad mandel
½ tsk malda nejlikor
½ tsk mald kanel
½ tsk anisfrön
en bit majstortilla, eller torrt bröd
3–4 färska tomater, skållade och hackade – alternativt en burk hela tomater
färsk koriander
4 msk olivolja
kycklingbuljong eller köttbuljong
50 gram mörk choklad
ev 1–2 tsk farinsocker
ev salt och peppar

Gör så här:

  • Rosta sesamfröna och korianderfröna i torr stekpanna. Krossa sesamfröna i en mortel och tillsätt de rostade korianderfröna och mal dem också.
  • Använd en mixer och mixa lök, vitlök, skållad mandel, nejlikor, chili, kanel, anis, den malda koriandern och den färska koriandern samt tomaterna. Kör till en ganska slät pasta. Värm fettet i en panna och häll i den mixade blandningen. Stek under omrörning i fem minuter på ganska hög värme. Tillsätt buljong och chokladen hackad i små bitar.
  • Låt koka på svag värme i minst en halvtimme så att såsen blir tjock i konsistensen. Smaka av med peppar och salt om det behövs.

Situationen kring kakaoproduktionen i Elfenbenskusten och Ghana uppmärksammades på allvar i ett antal larmrapporter i början av 2000-talet. Då inleddes ett internationellt samarbete kring en åtgärdsplan för att sätta stopp för missförhållandena, framför allt när det gällde barnarbete i Elfenbenskusten. Avsikten var att skapa ett kontroll- och certifieringssystem av kakaoproduktion, helt fristående från chokladindustrin.

Men avtalet har hela tiden skjutits på framtiden. I dag är det främst genom certifieringar som Fairtrade, Rainforest Alliance och UZT som ett utvecklings- och förbättrings­arbete sker.

Men inte ens certifierad choklad är garanterat fri från exempelvis barnarbete. Det visar den danska dokumentärfilmaren Miki Mistrati. I hans filmer The dark side of chocolate som kom 2010 och uppföljaren två år senare Shady chocolate, visas hur barn fortfarande arbetar långa dagar på kakaoplantagen och skördar frukter med stora machetes, trots att odlingarna är certifierade.

En av de organisationer som skrev en rapport om missförhållandena inom kakaobranschen 2006 var Swedwatch, en ideell förening som granskar svenskrelaterade företags verksamheter i utvecklingsländer. Kristina Areskog Bjurling var en av dem som jobbade med frågan på Swedwatch då, i dag är hon hållbarhetsansvarig för varor på Axfood där frågan ständigt är aktuell. Hon menar att certifiering ändå är den väg man måste gå för att nå hållbarhet i hela produktionen. Särskilt Fairtrade, som har ett system där de anslutna bönderna får en extra ekonomisk bonus, betyder mycket för att utvecklingen ska gå åt rätt håll.

– I våras besökte jag Dominikanska republiken och kunde se hur bönderna gemensamt hade kommit överens om hur pengarna skulle användas, berättar hon.

I byn Kristina Areskog Bjurling besökte fanns elektricitet, en skola och organiserad vidareutbildning för arbetarna, allt bekostat av bonuspengarna. Bönderna hade även lyckats med förädling av kakaoplantorna.

– Från att ha sålt den sämsta möjliga kakaon, utan certifiering och långt under världsmarknadspris, till USA:s massindustri har de nu lyckats bygga upp en förädlingsindustri där de har bra kvalitet som gör att de får betalt över världsmarknadspriset. Det var fantastiskt att se, säger hon.

Men fler och fler symboler dyker upp på chokladkakorna. Nu har de stora chokladtillverkarna börjat med egna certifieringar för att på så sätt säkra tillgången på kakao i framtiden. Enligt deras program satsar de bland annat på att höja kvaliteten på kakaon och på att bryta fattigdomen inom industrin så att folk kan jobba kvar.

Som enskild konsument är det svårt att sätta sig in i alla aspekter av problematiken inom kakaoindustrin. Duan Dove driver en chokladbutik i Stockholm där han bland annat säljer choklad gjord på kakao från sin egen odling på den karibiska ön Tobago. Han har ett enkelt råd:

– Det är omöjligt att tillverka en billig produkt med kakao som går att spåra tillbaka till en odling så att man kan kontrollera villkoren. En sådan chokladkaka, med äkta kakaosmör, kostar inte under 50 kronor, så besök en butik som säljer kvalitetschoklad, säger han.

ur Lärarförbundets Magasin