Läs senare

Smarta appar lyfter lärandet

I tre veckor ska sjuorna i Södermalmsskolan arbeta med tabeller, statistik och diagram. Digitala verktyg ger lärandet nya möjligheter, anser Camilla Askebäck Diaz.

01 Sep 2015

Foto: Linus MeyerLuften fylls av surfplattor! Vad är det som händer? Jo, det är sjuorna i Södermalmsskolan i Stockholm som har en genomgång och förkunskapstest av ett nytt matematikområde.

Att ha koll på statistik är viktigt. Det finns många affärer och tidningar som använder diagram för att vilseleda, förklarar Camilla Askebäck Diaz, matematik- och NO-lärare, och visar den första typen på den interaktiva skrivtavlan.

– Vad heter det här diagrammet?

Alla skriver ”stapeldiagram” på surfplattorna, de flesta med fingret direkt på skärmen. Hon räknar ner och uppmanar dem att visa svaren. Eleverna får också svara på två frågor utifrån diagrammet. De suddar det gamla svaret och skriver dit det nya. Det visar sig att alla även har kläm på hur de ska läsa av diagrammet för att se hur många tolvåringar som spelar pingis.

– Jag gör en formativ bedömning under genomgången och kan hela tiden kolla vad de kan. Stapeldiagram kan de redan, så dem behöver jag inte lägga mer tid på.

Nästa diagram är knepigare. Men det är bara att gissa! Nu kommer olika förslag; kolumndiagram, sifferdiagram och graddiagram är några. Två elever har rätt svar. Klassen uppmanas att gissa igen.

– Stolpdiagram är nytt för nästan alla, konstaterar deras lärare och fortsätter med linje- och cirkeldiagrammen.

Dags för dagens arbetsuppgift. Camilla Askebäck Diaz ber eleverna att öppna arbetsbladen och skriva med fingret på dem. När de är klara ska de trycka på ”done” så lämnas de in. Klassen arbetar i en app som gör det enkelt att samla in deras arbeten. De finns kvar oavsett vilken enhet de arbetar på.

– När jag ska bedöma är det bara att gå in på mitt konto. Jag behöver inte bära runt på en massa papper.

Eftersom klassen inte arbetar med surfplattorna i alla ämnen tar det ett tag innan alla kommer igång. Det gäller att hitta en strategi för att komma ihåg inloggningen.

Foto: Linus MeyerBetty Wilsson Wallnäs och Siri Sjöberg kommer snabbt igång.

– Jag tycker att det är ett smart och effektivt sätt att arbeta på. Det är roligare än att arbeta i boken. Jag och väldigt många andra har höjt oss sedan vi började jobba med teknik. Det går mycket snabbare när man tycker att det är roligt, säger Betty och antecknar på surfplattan.

Det är en koncentrerad klass som, under 25 minuter, arbetar med uppgifterna. Camilla Askebäck Diaz går runt och ger feedback och papper och pennor till dem som vill ha. Klockan närmar sig lunch och tid att runda av.

– Ska vi köra Kahoot? undrar en pojke förhoppningsfullt.

– Nej, inte i dag. Det gör vi som prov om tre veckor, svarar Camilla Askebäck Diaz.

I stället uppmanar hon dem att logga in på webbverktyget Mentimeter och visar ett nytt diagram.

– Vad har affären gjort för att vilseleda kunden?

Snart börjar svaren rada upp sig på den interaktiva tavlan. De flesta har skrivit varianter på att ”Stapel B är bredare än stapel A. Den ser större ut”.

Den avslutande uppgiften gav önskat resultat. Alla elever har avslöjat affärens försök att luras genom ett diagram och kan förklara hur. Sjuorna loggar ut och skyndar ner till skolmatsalen.

För deras lärare återstår att stoppa tillbaka surfplattorna i ett låsbart skåp och köra i väg det till en annan våning. Det finns en uppsättning för nio klasser samt en datorvagn per årskurs så det gäller att se till att de är redo för nästa användare.

– Jag försöker att arbeta så digitalt jag kan och att hitta hur teknik, pedagogik och ämnesinnehåll hänger ihop. Men tekniken är inget självändamål och löser inte allt.

Camilla Askebäck Diaz intresse för digitala verktyg började för fyra år sedan när hon köpte sin första surfplatta. Hon skaffade sig snabbt en adapter och började använda den tillsammans med projektorn i klassrummet. Sexorna skrev mattesagor och gjorde filmer.

– Vi jobbade ganska analogt och hade en kölista för att kunna föra in arbetena på surfplattan.

Genom Twitter fick hon nya kontakter och tips på en nyöppnad skola där digitala verktyg är en integrerad del av verksamheten. Där arbetade Camilla Askebäck Diaz i två år. Till Södermalmsskolan kom hon för ett år sedan. Tjänsten som förstelärare i digitala verktyg innebär tio procents nedsättning i undervisningstid.

– Jag har ett tydligt uppdrag att planera internutbildning och se till att det sker en digital utveckling på skolan. Kollegorna ska veta att de kan fråga mig om små och stora saker.

Att arbeta med digitala verktyg har många fördelar, anser hon. Det är lätt att skapa interaktivitet och det går att visualisera och simulera saker på ett annat sätt än tidigare. Eleverna kan använda sin kreativitet och enkelt lägga till bild och ljud, till exempel förstärka labbrapporter med bilder eller en video där de berättar hur de gör.

– Det är roligt att se en elev fotografera ner i ett mikroskop för att det ser så häftigt ut och sedan twittra att ”Det är min kindcell!”

Verktygen gör det också möjligt att individualisera och göra roliga uppgifter, gärna ur elevernas vardag.

– Förut hade elever med dyslexi egna enheter. Nu har alla samma och kan arbeta efter sina förutsättningar. De kan också visa vad de kan på ett mer valfritt sätt.

Arbetssättet ställer högre krav på lärare att hålla bra lektioner, anser Camilla Askebäck Diaz.

­– Förut hade eleverna inga alternativ, nu kan de gå in på sin telefon när det är den minsta dödtid. Jag måste planera så pass intressant att eleverna inte flyter iväg med något annat.

Att eleverna inte har egna datorer eller surfplattor går att lösa på olika sätt. De flesta har smarta telefoner som går att använda. Som förstelärare har Camilla Askebäck Diaz tillgång till sju surfplattor som hon alltid har med sig. Ett sätt att utnyttja dem är att ha stationer och låta eleverna arbeta analogt, digitalt, laborativt och med diskussioner samtidigt.

– Alla behöver inte göra samma sak. Mina elever hade till exempel programmering var fjärde lektion eftersom jag har 28 elever och sju paddor.

Många kontakter

I våras arrangerade Camilla Askebäck Diaz en edcamp för matematik- och NO-lärare. Åttio personer, från flera olika kommuner, samlades på knytkonferensen och diskuterade olika ämnen. Sociala medier är viktiga inspirationskällor och hon bloggar på www.livetsgladapussel.se och twittrar på @Askeback.

Diaz digitala tips

  • Kahoot är ett verktyg där läraren lätt kan göra en frågesport. Det går till exempel att använda för att kolla förförståelse, förhöra glosor, ställa frågor på en text eller som avslutning. Kahoot går också att använda som prov eller ”tre fjärdedelskoll”. Läs mer i Origo nr 3/15.
  • Mentimeter.com är ett bra webbverktyg som går att använda för att samla in vad eleverna tycker eller kan kring olika saker. Det går också att låta eleverna rösta eller ha en åsikt om olika alternativ.
  • Explain everything. Praktiskt för att göra egna flippfilmer, låta eleverna spela in egna redovisningar och att använda som miniskrivtavlor.
  • Teacher's pick HD. Bra när du vill köra ”No hands up” och skapa enkla, slumpmässiga grupper.
  • My Script Calculator. En miniräknare som räknar ut det du skriver.
  • Bra appar för färdighetsträning: King of Math, Math tub, Motion Math Zoom, DragonBox, Flip It, Factor Samurai.

ur Lärarförbundets Magasin