Läs senare

Stanna vid isbjörnen!

17 Mar 2011

”Vad har kol att göra med att isen smälter för isbjörnarna?” kläcker en elev ur sig.

I rummet finns säkert fler som funderar på samma sak.

Vi har haft en heldag ute på Naturskolan där eleverna fått väga ett vedträ, elda det och väga askan. De har slitit med att flisa vedträet, fått eld på det, hållit elden vid liv, skrapat ihop askan och samtidigt försökt att inte bli för blöta i tövädret. Som lärare går vi runt och myser lite över aktiviteten hos eleverna.

Vid samlingen knyter vi ihop förra årets besök på Naturskolan om fotosyntesen med dagens om förbränning – koldioxid och vatten hit och syre och socker dit. Diskussionen fortsätter kring uppvärmning och hur energi och ämnen sprids. Tydligare kan det väl inte bli med lite aska och en tillsluten Foto: Anna Simonssondamejeanne från 1997, tänker jag när vi ska knyta ihop dagen. På slutet får de sedan en bild på en isbjörn som kämpar på att hålla sig kvar på ett litet isflak. Vår planering och tanke med dagens övningar och diskussioner borde ha landat hos eleverna – eller?

Att gå från det specifika till det generella och det lokala till det globala är svårt. Ibland förutsätter man lite för snabbt att ungdomarna ska se det som man själv ser. Samhällsdebatten talar om de stora frågorna som miljöförändring, genmanipulering, kärnvapen, epidemier, snöstormar och könssjukdomar bland unga. Jag som lärare går igång och funderar ut spännande områden med uppgifter och laborationer för att försöka få eleverna att förstå det stora och hur de är en del i alltihopa. Men jag som NO-lärare är en ”sak” av många som konkurrerar om elevernas uppmärksamhet.

Med en knapptryckning så byter eleverna miljö, från spelande till chatt till en skoluppgift. Och så vidare. Allt går snabbt och tröttnar de zappar de vidare till nästa sak. Hur ska jag då få dem att stanna upp en stund och fundera över varför deras vardag påverkar isbjörnarna på Arktis?

Där tror jag att vi NO-lärare har en fördel genom experimenten. Genom att låta eleverna få utmana sina tankar och förväntningar i experiment på sådant som de inte kan möta i en ”knapptryckarvärld”, tror jag att deras frågor om världen kan ta fart. I moment som mekanik, värme och syra/bas är eleverna på och tycker det är kul med experiment framförallt i den öppna formen. Utmaningen ligger i att behålla den tjusningen i experimenterandet till att ta tag i de stora frågorna. Steg för steg måste frågeställningar byggas upp för att till slut landa i översvämningarna i Australien eller massvaccinationen förra vintern. En stor utmaning kanske – men jag älskar det! Min hjärna går igång då det inte riktigt blir som jag hade tänkt. Först en frustration på gränsen till besvikelse men som rätt snabbt glider över till ny energi och kreativitet.

Så nu stundar en omstrukturering av morgondagens uppföljning av vedträn, tändstickor som går av, rökdoft och – ja just det, den där isbjörnen på isflaket. I en sådan stund njuter jag!

ur Lärarförbundets Magasin