Läs senare

Stolt historia: Matematiklärare har mycket att förvalta

25 Nov 2009

I vårt land är matematik som skolämne cirka 400 år gammalt. I en skolordning från 1611 skrev man att det nu är tillåtet att undervisa i Aritmetik, men bara om läraren har tid över och undervisningen inte inkräktar på andra ämnen. Det dröjde sedan bara några år innan den första tryckta räkneläran på svenska kom ut, Aurelius räknelära i heele och brutne Taal från 1614. Här är det inte längre ett ämne på undantag. Aurelius skriver:  

"Hon är som en moder för andra konster … icke thet ringeste Torp i Werldenne finnes/ thet thenne konst icke behöfwer … hon tillfoghar heller inte någon Wåld eller Oförrätt …hon förtagher Kijf och Träta/ Krijgh och Oenigheet/ tilstädher ey heller någhon Ofrijd." Vilket annat ämne kan mäta sig med detta?  

I mitten av 1600-talet tillkommer sedan i nya räkneläror tal i decimalform för att undvika den "beswärlighe BrååkRäkningen" och för att den förnämliga heltalsräkningen ska kunna äga bestånd också bland brutna tal – eller som Stiernhielm skrev – "för att undfly bråk". 

Samtidigt kom algebran, intimt sammanflätad med naturvetenskapens utveckling. Algebran beskrevs som "een gudomligh gåva och Menniskiones Förstånds herlige Pröfwesteen".  

I början av 1700-talet argumenterar man för att så många som möjligt borde få lära sig "konsten att gissa" som "botar wårt sinnets felacktighet". Det skulle emellertid dröja nästan 250 år innan sannolikhetslära dök upp i en nationell kursplan i matematik. Det tog alltså många år innan "Låttkastningar, Kort- och Brädesspel och andra lekar" blev tillåtna aktiviteter i skolan.  

I mitten av 1700-talet blev den euklidiska geometrin tillgänglig på svenska och ansågs särskilt värdefull som förkunskap för högre studier i matematik.  

Mycket har hänt sedan dess, inte minst när det gäller vem som ska erbjudas utbildning i matematik. I dag beskrivs matematikämnet ofta i termer av "big ideas", som kvantitet, rum och form, förändring, osäkerhet och logik och ibland som "the science of patterns". I det pågående kursplanearbetet i matematik ligger fokus på kompetenser som att använda och beskriva begrepp, behärska olika procedurer, kommunicera och argumentera med matematikens termer, symboler och andra representationsformer, lösa problem och modellera problemsituationer. 

Vad ska våra elever få möjlighet att lära sig i matematikundervisningen i dag och i morgon – och vem ska bestämma det? Var vi än hamnar måste vi alla hjälpas åt att få många fler elever att upptäcka matematikämnets rikedomar. De som säger att de inte har haft någon nytta av matematiken, inte förstått dess värde eller till och med avskyr matematik, kan inte ha sett mycket av ämnet. Det är vårt jobb att få dem att se på matematiken med samma entusiasm som Aurelius!

ur Lärarförbundets Magasin