Läs senare

Tabula rasa

08 Sep 2012

Foto: Helga JonssonJag står i det tomma klassrummet och tänker tillbaka på när jag var nyutexaminerad och med väldigt lite lärarerfarenhet tog emot min första klass. Minnet dök upp eftersom jag flyttat – och därmed varit tvungen att städa. Jag har rensat allt mitt material som jag för många år sedan kopierade, laminerade, använde och lutade mig mot i min undervisning. Jag stod där med en hög av dammiga pärmar och lådvis med laminerat material, granskade det, funderade och kastade till slut det mesta i papperskorgen.

I våras fick jag förmånen att delta i ett surfplatteprojekt och började så smått utforska dessa moderna verktyg tillsammans med eleverna, ett arbete som även kommer att fortsätta under detta läsår. Hur skulle jag gå till väga för att med pedagogisk lupp se och förstå hur eleverna kan använda dem i undervisningen och vad det är för skillnad på en surfplatta i jämförelse med en dator?

Jag gjorde som jag alltid gör – jag testade, gjorde fel och gjorde om. Jag deltog i diskussioner i de sociala medierna och med kollegorna på skolan, laddade ner ”alla” appar som kunde laddas ner, de jag hittade själv och de som andra rekommenderade. Jag samlade på mig massvis av appar som jag trodde var användbara i olika ämnen. Sedan testade eleverna apparna och lärplattans funktioner, ibland enskilt men för det mesta i grupp. Jag utvärderade vad jag hörde och såg och tyckte till när jag såg hur apparna och surfplattan fungerade tillsammans med eleverna. Japp, den och den appen skulle kunna funka men inte den och den. Under mitt utvärderingsarbete gjorde eleverna detsamma. De filmade och bloggade om sina tankar, de hittade appar som var trista och de hittade självklart sina favoriter. Jag insåg ganska fort att elevernas favoritappar och tankar om surfplattans funktion i undervisningen inte alltid stämde överens med mina, men några av apparnas användningsområden var vi helt överens om.

Nu inför skolstarten gjorde jag precis samma sak som med pärmarna och det laminerade materialet. Jag tog fram min pedagogiska lupp och tittade på apparna i de överfulla surfplattorna, rensade varenda en, byggde om och byggde nytt så att de till slut passade mina tankar kring hur de kan användas i undervisningen. Jag gick igenom alla, app för app, som jag behållit i min egen platta. Jag granskade innehållet utifrån elevernas utvärderingar och läroplanens skrivningar vad gäller syfte, förmågor, centralt innehåll och kunskapskrav. Till sist laddade jag tillbaka ett fåtal appar och där är vi nu när ett nytt läsår precis har satt igång.

Jag står i det nya klassrummet där hyllor och surfplattor är mer eller mindre tomma på innehåll. Jag har nu förstått att jag samlar på mig massor av material när jag är osäker på hur jag ska gå till väga. När jag däremot vet hur och varför jag gör som jag gör kan jag med enkelhet börja kasta i stället för att likt en hamster samla på hög. För mig gäller det alltså att äga innehållet i läroplanen. Den tryggheten sitter varken i en pärm eller en platta.

ur Lärarförbundets Magasin