Läs senare

Teknik är kul, men inte som karriär

Svenska ungdomar är positivt inställda till naturvetenskap och teknik och tycker att det är viktigt för samhället. Ändå vill de hellre jobba med media, visar en internationell undersökning.

03 Maj 2010

Det är lätt att debatten om rekrytering bara handlar om ungdomars negativa attityd och bristande intresse för naturvetenskap och teknik. Intrycket från Rose-studien är att ungdomar i huvudsak är väldigt positivt inställda.
   –  De vill bara inte ha det som yrke och karriär. Det finns så många andra val som är intressantare, säger Svein Sjøberg, professor vid Oslo Universitet, som leder undersökningen.
        I Rose-studien undersöker forskare vad femtonåringar från 40 länder har för attityd till naturvetenskap och teknik.
   – Unga i Skandinavien uppskattar vetenskap och ny teknik. De kastar sig över allt nytt, men de vill inte bli ingenjörer och forsk­are. Man kan jämföra med att vara intresserad av klassisk musik. Det betyder ju inte att man vill arbeta med det.
        Det är stor skillnad i synen på naturvetenskap och teknik mellan olika länder. I utvecklingsländer är intresset generellt hög. Väldigt många fler unga har forskare som förebilder. Många vill bli ingenjörer och bidra till en bättre värld. Men det gäller att vara försik­tig i tolkningen av siffrorna från studien.
        I utvecklingsländer är möjligheten att gå i skola ett privilegium för många femton­åringar och därför svarar de positivt på nästan alla frågor om intressen. I vår del av världen är det snarare en plikt. Här tycker många att skolan ska vara rolig och har lättare att prata om vad de tycker om och inte, förklarar Svein Sjøberg.
   –  I den rikare delen av världen är unga mer selektiva. Det finns otroligt många val.

Svenska, danska och norska ungdomar tycker i stort sett lika om naturvetenskap och teknik. Ingenjör ses inte som ett drömyrke. Valen sker mer från hjärtat, känslor och attityder. Här finns nyckeln till rekryteringsfrågan, konstaterar Svein Sjøberg.
   – I vår del av världen dikteras yrkesval inte bara av möjligheten att få ett fast jobb utan bestäms mycket av identitet och hur man vill förverkliga sig själv. Även om det kan vara svårt att hitta ett jobb kan man tillåta sig ett lite mer avslappnat förhållningssätt.
        Alla yrken som har med media att göra ligger högt, speciellt bland flickor. Pojkar är mer intresserade av att bli berömda, tjäna pengar och att arbeta med saker och maskiner. Men de vill helst inte jobba för hårt!
   –  Saker som har att göra med naturvetenskap, teknik och ingenjörsfacket nämns knappast som drömyrken. På direkta frågor om de vill arbeta med forskning ligger önskningar om det lågt ­– särskilt bland flickor.
        Avståndet mellan flickors och pojkars förhållningssätt till naturvetenskap och teknik är störst i de allra rikaste länderna. Bara 10 procent av de svenska flickorna och 55 procent av pojkarna kan tänka sig att arbeta med teknik.
   –  Flickor i de nordiska länderna är mycket mer orienterade mot det som är meningsfullt och har personlig relevans. De vill gärna arbeta med och hjälpa människor. Vi bör kunna visa ungdomar att även naturvetenskap och teknik är viktiga i sådana sammanhang, något som Rose-studien visat att de inte förstått. Här har skolan en stor uppgift.

Rose frågar femtonåringar

  • Rose är en förkortning för Relevance of Science Education. I undersökningen deltar femtonåringar från 40 länder. I Sverige svarade 751 elever från olika delar av landet. I Sverige arbetar Anders Jidesjö vid Linköpings universitet och Magnus Oscarsson vid Mittuniversitetet med den svenska delen av projektet.
  • Mer om Rose: www.ils.uio.no/english/rose.
  • I nästa steg undersöker EU-projektet Iris (Interest and Recruitment in Science) vad som styr ungdomars val och intressen. Mer om Iris på iris.fp-7.org/about-iris.

Alla artiklar i temat Vem vill bli ingenjör? (7)

ur Lärarförbundets Magasin