Läs senare

Teknikämnet byggdes ej på en dag

Teknikämnets historia är komplicerad. Sedan 1960-talet har motivet till varför ämnet ska finnas ständigt förändrats, menar experterna Thomas Ginner och Staffan Sjöberg.

28 Maj 2009

Under 1960-talet var det många elvever som hoppade av grundskolan eller valde att inte plugga vidare. Det behövdes ett skolämne för att förbereda dem som skulle ut i verkstadsindustrin. Det valbara teknikämnet skrevs in i Lgr 62. Men det var för sent, eftersom antalet industriarbetare samtidigt nådde sitt maximum.

– Läroplanen var obsolet redan innan den introducerades, säger Thomas Ginner, föreståndare för Centrum för tekniken i skolan.

På 1970-talet började näringslivet förändras. Fler elever gick vidare till gymnasiet. Teknik blev en allt större del av medborgarnas fritid och arbetsliv. Politiker började därför intressera sig för teknikämnet. Det var också dags att liva upp den naturvetenskapliga undervisningen. Skolan behövde bli mer praktisk. Teknikämnet var lösningen.

I Lgr 80 blev teknik ett obligatoriskt ämne med egen kursplan. Det kopplades ihop med biologi, kemi och fysik och blev ett NO-ämne. Teknikutvecklingen trampade gasen i botten. I början av 1990-talet kom datorn, IT och internet in i bilden. Teknikens roll i medborgarnas liv växte.

I Lpo 94 blev teknik ett självständigt ämne med band till både naturvetenskap och samhällskunskap. Men det finns specifika saker som bara teknikämnet står för, poängterar Staffan Sjöberg, tidigare teknikdidaktiker vid Uppsala universitet.

– Ingen annanstans diskuteras teknikens systemiskhet, det vill säga att olika saker hänger ihop.

Stora infrasystem som järnvägen innehåller inte bara lok och vagnar. Här finns också räls, el, banvall och signalsystem. Samtidigt måste skötseln av biljettförsäljning och tidtabeller fungera. Alla delar tillsammans åstadkommer mer än bara summan av vad de kan göra var för sig, säger han.

– Samhället förväntar sig av medborgarna att de ska veta vissa saker. Man förväntas exempelvis veta hur man deklarerar, trots att man inte är skatteutbildad. Gör jag något fel så är det mitt fel. På samma sätt förväntas man inte bara kunna använda utan också sköta och vårda de tekniska system som finns i samhället.

Det gäller även små system. Bilen innehåller till exempel olika tekniska system som avgas- och drivsystem. Men det handlar inte om att kunna rabbla hur bilen fungerar i detalj, snarare om att jämföra dess system med andra tekniska helheter. En vanlig bilmotor har exempelvis stora likheter med en symaskin, menar Staffan Sjöberg.

– Man kan ställa liknande frågor om andra ämnen. Varför ska man lära sig geo­grafi? Man åker ju inte överallt. Varför ska man lära sig räkna när det finns mini­räknare?

Teknik är är ett svar på mänskliga behov och får konsekvenser för människors liv. Samtidigt lever den felaktiga bilden av teknik som tillämpad naturvetenskap kvar. Det ger ett begränsat perspektiv på teknikämnet, anser Thomas Ginner.

– Med den synen går det ju inte att begripa varför vi har den teknik som vi har i dag. Twitter och Facebook handlar till exempel om väldigt innovativa företeelser som täcker behov som vi inte visste att vi hade. Men tekniken är bara en del. Väven innehåller även samhälleliga och psykologiska faktorer.

Det som skiljer teknikämnet i dag från när det blev obligatoriskt, för snart 30 år sedan, är framför allt att det är frikopplat från andra ämnen. Ändå har fysiklärarna fått hålla i undervisningen. Det gör att ämnet mer framstår som naturvetenskapligt än samhällsvetenskapligt, säger Staffan Sjöberg, som reviderade kursplanen år 2000.

– Läser man kursplanen inser man att det finns kontaktytor med naturvetenskapliga ämnen men även med samhällsvetenskapliga ämnen och svenska.

Ofta är det vardagstekniken som lyfts fram när syftet med skolämnet teknik ska förklaras. Men begreppet är svårt att definiera. Att tapetsera är till exempel knappast något de flesta ägnar sig åt dagligen. Däremot ser många av oss tapeter varje dag.

Teknikämnet är, precis som andra skolämnen, en konstruktion för att svara på insikten om att vi måste svara på något, säger Thomas Ginner.

– Vi konstruerade ämnet samhällskunskap för att det ställs krav på ungdomar att kunna något om demokrati och beslutsprocesser.

På samma sätt skapades skolämnet teknik för att ungdomar ska få insikt om teknikens relation till samhälle, människa och natur.

Det handlar om både stort och smått. Teknisk bildning behövs för att kunna delta i diskussioner om Öresundsbron och val av snabbtåg. Och det finns poänger med att individer vet och kan se saker ur teknikens perspektiv, menar han.

– Kan man byta ett filter i stället för hela diskmaskinen när den krånglar sparar man många kronor.

Skolämnet teknik dras med flera problem. Framför allt saknas utbildade lärare. Enligt en undersökning gjord av Cetis saknar 65 procent av tekniklärarna utbildning. Vissa skolor accepterar tyvärr detta, kanske på grund av att ämnet fortfarande ses som nytt. Lärare och rektorer måste inse att det inte är självklart att lärare kan det som teknikämnet handlar om. Ofta har de själva inte läst det i skolan, menar Staffan Sjöberg.

– Då stöder man sig bara på livserfarenhet, vilket man sällan gör i andra skolämnen. Man säger inte till en lärare: ”Du som är så gammal kan väl ta några timmar historia.” Antalet obehöriga tekniklärare hör ihop med ämnets låga status, vilket avspeglar sig i hur många av de så kallade tekniksatsningarna ser ut, menar Thomas Ginner.

– Dagens tekniska samhälle är mycket komplicerat. Det är intressant att räkne­sätten som Grindslantens ungar använde är samma som behövs i dag. Men de tekniska kunskaper som krävs är betydligt större och mer krävande i dag. Trots detta är det lätt att få utvecklingsmedel för matematik, vilket inte är fallet med teknik.

Teknikämnet behöver ett centralt innehåll som visar vad undervisningen ska handla om. Det räcker inte med att ”hänga på ett T” när det satsas på matematik och naturvetenskap. Både teknikdelegationen och MNT-satsningen (matematik, naturvetenskap och teknik) innehåller ordet teknik. Men vad betyder det egentligen? I MNT gick i år 87 miljoner till matematiken. Science Centers fick tre miljoner. Men teknik blev utan öronmärkta pengar. Och när det gäller teknikdelegationen handlar det återigen om naturvetenskap och matematik. Teknik hålls ofta utanför diskussionen, påtalar Thomas Ginner.

– Ämnet slinker med eftersom man har dåligt samvete. Det är ingen tydlig markering av att ”Nu ska vi ta itu med det här!”.

Även lärarutbildningsutredningen har missat teknikämnet. Det är konstigt att teknik fortfarande beskrivs som ett praktiskt-estetiskt ämne. För att förstå ämnesområdet krävs betydligt mer än kunskaper i det praktiska hanterandet. Att kalla teknik praktiskt-estetiskt innebär också en lågstatusindelning som gör det ännu svårare att begripa ämnets plats i skolan, menar Thomas Ginner.

– Det råkar vara så att man använder sina händer för att bygga modeller och konstruktioner, men det är ingen utbildning i något slags hantverk. Man gör det för att få teoretisk förståelse.

Att ämnena beskrivs som praktiska gynnar varken teknik, bild eller hem- och konsumentkunskap. Det sistnämnda framstår som en matlagningskurs och teknik uppfattas som ett tillfälle för eleverna att bygga och skruva, instämmer Staffan Sjöberg.

– Jag skulle beskriva ämnet på samma sätt som lärarutbildningsutredningen beskrivit matematik och historia. Jag skulle skriva teknik och hoppa över det praktiskt-estetiska. Det var en beteckning som blev över när man sorterat ut det naturvetenskapliga och det samhällsvetenskapliga.

Kursplanen fungerar inte som den ska. De fyra sidor som förklarar för läraren hur han eller hon ska göra är bara en allmän introduktion till det breda teknikämnet, menar Thomas Ginner.

– Om över hälften av lärarna saknar utbildning blir det ännu svårare.

Men en ny kursplan är på väg. Den bör ha ett centralt innehåll som anger vad som är karaktäriserande för ämnet och avgränsa vad som ska läras ut i olika stadier. Att ämnesområdet ständigt förändras är något som måste tas hänsyn till när framtidens tekniklärare utbildas. Lärare behöver grundläggande kunskaper i teknik, men även hänga med
i utvecklingen, anser Thomas Ginner.

– Ny teknik som nano- och bioteknik gör sedan att lärarfortbildning blir ett måste i framtiden.

Samtidigt kan snabba och många förändringar av kursplanen vara negativa. En lagom modifiering skulle ge utbildade lärare en känsla av att de fortfarande kan undervisa i teknik, även efter förändringarna, påpekar Staffan Sjöberg.

– Det är inte nyttigt för ett ämne att byta identitet för ofta och för tvärt, då förlorar det sin trovärdighet.

Teknik genom åren

1960-talet
Teknik införs som valbart ämne i Lgr 62.

Gordon E Moore, grundare av elektronikjätten Intel, myntar Moores lag. Den innebär att datorers kapacitet fördubblas vartannat år.

1970-talet
Teknikämnet får i uppgift att liva upp den naturvetenskapliga undervisningen och vara ett praktiskt inslag i skolan.

Det första mejlet skickas (1971) via Arpanet, den tekniska föregångaren till dagens internet.

1980-talet
Teknik blir obligatoriskt, får en egen kursplan i Lgr 80 och kopplas ihop med NO-ämnena.

Tekniken för att göra och överföra webbsidor, HTML respektive HTTP, uppfinns.

1990-talet
I Lpo 94 blir teknik ett självständigt ämne som har mycket gemensamt med både naturvetenskap och samhällskunskap. Delar fortfarande timplan med NO-ämnena.

År 1990 uppfinner Tim Berners-Lee World Wide Web, det som i dag kallas internet. Den första webbplatsen går online 1991. Fyra år senare börsintroduceras IT-företaget Netscape, vilket anses vara starten för den så kallade IT-bubblan.

2000-talet
Samtidigt som GPS-mottagare, Ipod och Facebook blir vardagliga begrepp slår ett japanskt tåg fart­rekord med 581 kilometer i timmen. Tåget bygger på teknik där magneter gör att det svävar ovanför rälsen.

ur Lärarförbundets Magasin