Läs senare

Teknikeleverna har svaret!

07 Maj 2012

Foto: Linus MeyerNär man läser forskning om skolans undervisning i teknik handlar det ofta om vad läraren gör, vilket ämnes-innehåll som behandlas och hur läraren funderar och reflekterar kring undervisningen. I flertalet studier finns eleverna förstås med i periferin men deras synpunkter uppmärksammas inte i så hög grad.
Att det ser ut så är inte så konstigt. Det finns en tradition i didaktisk forskning med rötter långt tillbaka i tiden. Kanske är namnet Comenius bekant? Han var en tjeckisk pedagog, biskop och författare som levde på 1600-talet och som under några år på 1640-talet verkade i drottning Kristinas Sverige. Han skrev då bland annat läroböcker för den svenska skolan. För Comenius var lärares reflektion kring den egna undervisningen central. I all undervisning måste varje lärare fråga sig tre viktiga frågor: vad ska undervisas, hur ska detta undervisas och varför ska detta undervisas. De frågorna känner man igen! Comenius menade också att undervisning och lärande kan liknas vid ”två sidor av samma mynt”. Det är lätt att se den liknelsen också – eller hur?

Ser man undervisning på det sättet blir frågan om hur eleverna uppfattar undervisningen också viktig att studera. På initiativ av Teknikdelegationen genomfördes för några år sedan en studie av hur niondeklassare upplever grundskolans undervisning i teknik (Teknikdelegationen, Rapport 2009:2). Själv har jag i några olika studier frågat elever i skolans tidigare år och lärarstudenter om deras upplevelser av tekniken i skolan. I studierna ställdes frågor om vad undervisningen handlat om, hur teknikundervisningen har sett ut (elevernas erfarenheter och attityder) och vilka effekter eleverna uppfattat att skolans teknikundervisning haft på deras personliga utveckling (varför denna undervisning?). Vad tror ni de svarade?

När det gäller frågan om vad teknik ”är” visar resultaten samstämmighet. Det finns inte någon klar och enhetlig definition bland de tillfrågade. Hur teknik definieras beror i stället på vad deras lärare har undervisat om på tekniklektionerna. Har läraren undervisat om något under tekniklektionerna, är det teknik!

När det gäller elevernas attityder och erfarenheter pekar resultaten på betydelsen av att teknikundervisningen knyter an till elevernas behov och intressen. För dem som upplever motsatsen blir följden att man undviker allt som har med teknik att göra, inte bara under skoltiden utan också långt efteråt. En lärarstudent uttryckte precis detta: ”Jag lärde mig ingenting – utom möjligen att jag ingenting kunde. Jag har hållit mig ifrån teknik så gott jag kunnat sedan dess.” Frågan om vilken betydelse skolans teknikundervisning haft för den personliga utvecklingen besvaras på olika sätt. De ”redan frälsta” betonar betydelsen av de erfarenheter skolan gett dem. De ointresserade förblir ointresserade.

Vad kan vi lära oss av detta? Ser man till resultaten lyser oroande spår av förutsägbarhet igenom. De studenter som i och/eller utanför skolan har tillägnat sig ett intresse för teknik är ”vinnare”. Det är den grupp som har mest att vinna på skolans teknikundervisning. Den grupp som behöver teknikundervisning allra mest – de tekniskt inaktiva och ännu ointresserade – är förlorarna. Så borde det inte få vara och framför allt, så får det inte fortsätta att vara!

Namn Inga-Britt Skogh
Titel Professor i teknikens didaktik.
Plats Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.
Åsikt Teknikundervisningen gynnar de som redan kan och vill. Så får det inte vara!

ur Lärarförbundets Magasin