Läs senare

Tolerans mot osäkerhet viktigt i matematiken

Jobbigt och svårt, men klurigt och roligt. Det tyckte eleverna när de fick arbeta med matematisk problemlösning och entreprenöriella förmågor.
– Vi har inte mätt elevernas kunnande, men vi ser en tydlig attitydförändring till matematik, säger forskare Hanna Palmér.

av Karin Björkman
23 Jan 2017
23 Jan 2017

Flera studier visar att det är svårt att implementera läroplansreformer i matematikundervisning. Trots ett större fokus på bland annat problemlösning, så kan det vara knepigt både för elever och lärare att släppa invanda mönster, där eleverna lär sig procedurer för att hitta ett rätt svar.

– Det finns mycket som man måste bearbeta och förändra i klassrummet om man ska utveckla ett problemlösande arbetssätt, säger Hanna Palmér som är lektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitet.

I läroplanen står att skolan ska bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. I Elma-projektet undersökte forskare hur entre­prenöriell undervisning kan stärka lärandet i matten.

Att förklara vad entreprenöriellt lärande i matematik innebär är inte alldeles enkelt, erkänner Hanna Palmér.

– Jag var själv skeptisk i början, tyckte att det var flummigt och hade fördomar om att det handlade om företagande.

Hanna Palmér

Hanna Palmér är lektor i matematikdidaktik vid Linnéuniversitet i Växjö. Hennes avhandling från 2013 handlar om hur tidigarelärare utvecklar – eller inte utvecklar – en professionell identitet som matematiklärare.

Tillsammans med bland andra Lena Karlsson, adjunkt i matematikdidaktik, har hon lett projektet i åtta skolor i Växjö.

Numer är de övertygade om att entreprenöriella förmågor kan stärka möjligheterna att lära sig matematik.

– Vi blev positivt överraskade av resultatet. Det gick från frustration och osäkerhet till kreativitet, nyfikenhet och glädje.

För att definiera vad entreprenöriella förmågor kan innebära har Hanna Palmér och hennes kollegor tagit hjälp av ett koncept som kallas Mosaik. Förkortningen står för mod, osäkerhetstolerans, samverkansförmåga, ansvar, initiativ och kreativitet. Förmågor som visade sig vara viktiga för framgångsrik problemlösning, berättar hon.

– Alla barn behöver få möjlighet att utveckla de här förmågorna, inte bara de som ska starta företag.

Under projektet arbetade forskare och lärare tillsammans. Själv var Hanna Palmér på Pilbäckskolan (Läs mer på här). Tillsammans utvecklade de lektioner där eleverna gavs möjlighet att utveckla både entreprenöriella och matematiska förmågor. När de skulle arbeta med osäkerhetstolerans föll valet på så kallade fermiproblem.

– Vi höll på i sex till åtta veckor för att lärarna tyckte att det fungerade så bra. Det blev mer utmanande matematikinnehåll än de förväntat sig. Vi upptäckte snart att alla entreprenöriella förmågor kan komma in.

Det krävdes mod av eleverna för att kasta sig in i ett matematikområde de inte hade kunskaper om. De skulle argumentera för sin lösning, visa och förklara. Det krävdes också initiativförmåga och att eleverna tog ansvar. Alla par skulle presentera någon lösning. Plötsligt blev det problemlösning på ”riktigt”.

– Samtidigt som det krävdes mod och osäkerhetstolerans för att våga berätta hur du löst en uppgift, så blev det meningsfullt. Det fanns ett genuint intresse hos både lärare och kompisar att ta del av de olika lösningarna eftersom de byggde på olika antaganden och strategier.

Vad är Elma?

  • Elma, entreprenöriellt lärande i matematik, är ett tvåårigt projekt som finansieras av Kampradstiftelsen. Projektet är ett samarbete mellan olika institutioner vid Linnéuniversitetet och Luleå tekniska universitet.
  • Mosaik – mod, osäkerhetstolerans, samverkansförmåga, ansvar, initiativ och kreativitet – är ett koncept som utvecklats av forskare vid Luleå tekniska universitet. En bok som handlar om projektet kommer i vår.
  • Fermiproblem är en särskild sorts öppna problem som ger elever möjlighet att utveckla sin problem­lösningsförmåga. Läs mer om fermiproblem på www.ncm.gu.se.

När eleverna intervjuades i slutet av projektet tyckte många att det varit jobbigt och svårt, men de sa ofta i samma andetag att det varit roligt. De pratade om att de vågade testa och att de tänkte på ett nytt sätt om matematik. När de fick berätta om sina lösningar blev det intressant. Eleverna pratade också om att de fått mer inflytande, berättar Hanna Palmér.

Arbetet har förändrat både elevers och lärares bild av hur matematikundervisning kan bedrivas, konstaterar hon.

– Lärarna uttrycker att eleverna blivit duktigare i matematik. Det har även påverkat lärarnas och elevernas syn på vad det innebär att vara duktig i matematik.

Alla var dock inte lika glada. En del elever som var trygga, nöjda och duktiga i den gamla undervisningen reagerade negativt när de skulle arbeta med fermiproblem.

Det var mycket frustration i början, eftersom det inte var som det brukade, och de ifrågasatte om det verkligen var matematik.

– Ändrar du spelreglerna, blir vissa sura.

Andra elever berättade att de vanligtvis tyckte att matematik var svårt. Dem passade arbetssättet bra från början och de ifrågasatte inte om det var matte.

– Nu tog andra elever plats. Kanske är det så att de som dagligen upplever svårigheter med matematik redan har utvecklat en god osäkerhetstolerans.

Elever är vana vid att vara styrda. I början var många lite handlingsförlamade och undrade om de verkligen, på eget initiativ, fick hämta papper och miniräknare. För andra var speciellt ansvarsbiten svår.

Lärarna på Pilbäckskolan hade gått Matematiklyftet och var bra på att skapa lektioner, där ämnet kom i främsta rummet. Men Elma-projektet förändrade ändå deras matematikundervisning. De säger att de inte leder och lotsar på samma sätt längre. Det har blivit fler öppna frågor och färre instruktioner, berättar Hanna Palmér.

– Du har en klar idé om vilket matematikinnehåll eleverna ska arbeta med, men plockar inte fram allt material i förväg. Du visar inte modellen för lösningen i förväg och vet inte vilka initiativ eleverna kommer att ta.

Lärare är inte vana vid att gå in i klassrummet och vara osäkra på vad som ska hända. Det tog ett tag innan hon insåg hur nervösa lärarna var för att släppa kontrollen.

– Matte är ett problemämne. För att utveckla ett problemlösande klassrum behöver även lärare jobba med sina känslor. Det blev tydligt att även lärare måste få arbeta med sin kreativitet, sitt mod och sin osäkerhetstolerans.

Alla artiklar i temat Ämnet som väcker känslor (5)

ur Lärarförbundets Magasin