Ingår i temat
Hjälp en forskare
Läs senare

Upptäcktsresa mot jordens ursprung

Tillsammans med forskare undersöker gymnasieelever bergarter och fossiler på Gotland. De söker svar på hur djurlivet såg ut i havet när ön bildades för 400 miljoner år sedan.

13 Mar 2017

− Titta ner i strandgruset! Nästan varenda sten är en fossil, säger forskaren och paleontologen Otto Hermelin från Stockholms universitet.

Han plockar upp en strutformad fossil ur gruset. Den liknar en liten tomteluva.

– Det här är en rugosakorall som är omkring 425 miljoner år gammal och kommer från silurtiden. Vid den tiden låg Gotland, eller snarare de rev som Gotland bildades av, nära ekvatorn i ett grunt tropiskt hav, berättar han.

Deltagarna i exkursionen, ett trettiotal elever som går på naturvetenskapsprogrammet och deras lärare från gymnasieskolor i Uppsala, Stockholm, Nynäshamn och Jönköping, lyssnar uppmärksamt. De får sedan i uppgift att själva försöka namnge de fossiler som de hittar
i gruset.

Utmed stranden och klippväggarna vid Ihreviken på nordvästra Gotland börjar sökandet.

– Det här skulle kunna vara rester från en bläckfisk. Eller en armfoting, säger Theresa Wallin från Per Brahegymnasiet i Jönköping och håller upp en fossil med markerade ränder.

Hisnande känsla. Med rester av drygt 400 miljoner år gamla djur och växter i händerna.

Hennes klasskompis Hugo Stålhammar bläddrar i ett kompendium om fossiler.

– Den liknar en kedjekorall, säger han och pekar på en bild av en fossil med sugrörsliknande ränder.

Men de känner sig osäkra och lägger ner fossilen i en liten plastpåse för att kunna få mer vägledning av forskaren.

Det är andra dagen av tre på Gotlands­exkursionen. De har hyrt en turistbuss för att kunna åka från norr till söder på ön och utforska olika typer av bergarter. Tidigare under dagen har de besökt ett kalkbrott i Valleviken på nordöstra Gotland. Där satt fossilerna fast i den hårda kalkstenen. I Ihreviken lossnar fossilerna när de porösa ler- och kalklagren nöts bort av blåst och regn.

– Det är hisnande att hålla i något som är så gammalt, säger Hugo Stålhammar.

En bit bort på stranden sitter Felicia Kalldin och Eira Forsberg med sin biologi- och kemilärare Margareta Andrén från Lundellska skolan i Uppsala. Innan de åkte iväg på exkursionen bestämde de en frågeställning för sitt gemensamma gymnasiearbete i geologi. De ska jämföra djurlivet på nordvästra och sydöstra Gotland, vid tiden då ön blev till.

– Välj ut några fossiler som ni kan ta med och detaljstudera med lupp på skolan, föreslår Margareta Andrén.

Samtliga elever på exkursionen ska skriva gymnasiearbeten i geologi. Fältstudien på Gotland utgör den empiriska delen. Forskarna har uppmanat eleverna att söka svar på frågan hur djurlivet i haven såg ut när Gotland bildades.

– Jag har uppmuntrat mina elever att snäva in forskarnas frågeställning. Genom att exempelvis göra jämförelser mellan två områden på ön, blir det lättare för dem att fokusera och göra systematiska observationer, säger Margareta Andrén.

Avstämning. Läraren Margareta Andrén har mycket att prata om med forskaren Otto Hermelin.

Det är femte gången som hon deltar i en geologisk exkursion tillsammans sina elever och forskare. Förutom fyra elever från Lundellska skolan, är även kollegan Anna Levin som undervisar i biologi, naturkunskap och geografi med. De båda lärarna har gått den statligt finansierade forskarskolan med geologisk respektive kulturgeografisk inriktning och arbetar numera som lektorer.

– Vi hoppas att exkursionen ska väcka elevernas nyfikenhet och att de sporras till att ta reda på mer än vad de kan läsa om i skolböckerna, säger Anna Levin.

Under förra årets exkursion fick eleverna analysera plötsliga miljöförändringar genom att undersöka sedimentkärnor från Östersjöns botten vid Askö i Sörmland. Margareta Andrén kunde se tydliga effekter av forskarsamarbetet.

– Eleverna tog till sig begrepp som forskarna använde. Det var också betydelsefullt att forskare såg vad de gjorde och läste deras gymnasiearbeten. Det gav eleverna en kick att göra bra ifrån sig.

Väcker intresset. De utdöda djuren från teoriböckerna finns överallt i strandgruset.

De båda lärarna tycker att forskarsamarbetet är bra även för dem.

– Det är en win-win-situation. Vi får del av forskarnas kunskaper och fortbildas, sam­tidigt som forskningen blir en del av skol­arbetet och kanske lockar elever att läsa vidare, säger Margareta Andrén.

Eftersom de själva har forskat är de insatta i arbetssättet och kan stötta eleverna om de inte förstår.

– Det är roligt att kunna ge eleverna erfarenheter av fältarbete och låta dem hänga med i den senaste kunskapsutvecklingen inom geologisk forskning, säger Anna Levin.

De tycker att erfarenheterna från forskarskolan har berikat dem som lärare. De kan förmedla specialkunskaper och är uppdaterade inom ämnesområdet. Men ingen av dem vill lämna skolan för forskarvärlden. De värdesätter utbytet med gymnasieeleverna.

Forskaren Otto Hermelin förflyttar sig mellan ungdomarna i Ihreviken och hjälper till att namnge fossiler och svarar på frågor.

– Det är en ögonöppnare för många att upptäcka att de utdöda djuren som de läst om faktiskt finns här på stranden.

Han och sex andra forskare driver samarbetet med gymnasieskolor sedan fyra år tillbaka. Syftet är att föra ut kunskaper om geologi, som inte finns som skolämne, men som kan tillämpas i fysik, kemi, geografi och biologi för att förklara jordens ursprung och olika skeenden som till exempel klimatförändringar eller jordbävningar.

– I geologi kan vi gå ut och titta på verkligheten för att finna svar på komplicerade och spännande frågor.

Fotnot: Fossil är rester av djur och växter som bevarats i sedimentära bergarter. Fossiler kan hjälpa oss att förstå hur livet sett ut vid olika tidpunkter och på olika platser i jordens historia.

Proffshjälp med gymnasiearbeten

  • Samarbetet mellan institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet och gymnasieskolor finansieras med stöd av forskningsrådet Formas.
  • Elever ur sista årskursen på gymnasiet som ska skriva gymnasiearbete i geologi erbjuds att delta i fältstudier. Årets exkursioner går till Gotland, Island, Askö, Abisko och Skottland. (Det är olika elever och forskare som deltar på de olika platserna.) Eleverna får fortsatt stöd av forskare kring sina gymnasiearbeten och som avslutning kan eleverna presentera sina arbeten på Stockholms universitet för de andra deltagarna.
  • Gymnasieskolor som deltar i forskarsamarbetet har minst en lärare som gått den statligt finansierade forskarskolan och har kunskaper om arbetssätt i naturvetenskaplig forskning.Geologisk exkursion. Gymnasieeleverna har bytt ut klassrummet mot fältstudier i Ihreviken.

ur Lärarförbundets Magasin