Ingår i temat
Alla ska med!
Läs senare

Utmana talangerna – annars tröttnar de!

Elever som har särskilda förmågor i matematik har varit en bortglömd grupp som man undvikit att prata om i Sverige. Det är viktigt att gruppen uppmärksammas, anser forskaren Linda Mattsson.

13 Okt 2014
Utmana talangerna  – annars tröttnar de!
Illustration: Kajsa Eldsten

Själv hade Linda Mattsson lätt för matematik. Men det enda som hände i grundskolan var att hon fick en ny bok, aldrig någon uttänkt, utmanande uppgift. När hon började på lärarutbildningen upptäckte hon att det inte pratades om matematiskt begåvade elever, däremot var det mycket fokus på elever i svårigheter.

Men glädjande nog finns en attitydförändring. Det finns ett uppdämt behov i skolan, konstaterar Linda Mattsson, som skrivit en avhandling i ämnet.

– Jag och min kollega har varit ute och pratat med alla som var matteutvecklare 2009–2010. Lärarna är lättade över att de äntligen får prata om ämnet.

Eftersom det bara finns lite forskning på området började Linda Mattsson med att gå igenom vad som gjorts för att stödja utvecklingen av matematiskt begåvade elever. Hon har identifierat några områden som är särskilt viktiga att jobba vidare med.

Det första handlar om att eleverna måste bli synliga i nationella policydokument.

– Det är jätteviktigt! Syns de så börjar det hända saker. Den nya läroplanen har öppnat lite för det, vilket är jättebra.

För att eleverna ska kunna få det stöd och de utmaningar som de behöver måste lärare kunna identifiera dem. Samtidigt måste eleverna utmanas för att kunna visa sina förmågor.

Får de bara vanliga räkneuppgifter kan det vara svårt att visa dem. Men får de uppgifter som de kan gå vidare med kan de ta fram sina förmågor, resonera fram och tillbaka, generalisera och dra nytta av tidigare kunskaper, förklarar hon.

– Om de bara får en stor mängd vanliga rutinuppgifter tröttnar dessa elever. Det är inte ovanligt att de struntar i dem och intresserar sig för annat. Läraren kan uppfatta dem som svaga.

Därför är det viktigt att lärare känner igen många uttryck för begåvning och lär sig att lyfta dem så eleverna kan fortsätta att utvecklas.

Ett annat utvecklingsområde handlar om lärarutbildningen. Det har inte funnits särskilt många möjligheter att läsa om elever med särskild fallenhet för matematik. Men även det börjar förändras, konstaterar Linda Mattsson.

Det fjärde området handlar om kopplingen mellan forskning och praktik som behöver stärkas. Intresset för forskning och utveckling inom området har varit lågt. Det är också viktigt att dra nytta av tidigare erfarenheter.

– När spetsutbildningarna startade pratade man om dem som om det vore något nytt. Det blev tydligt att vi tappat bort verksamheter, med erfarna lärare, som pågått sedan åttiotalet.

Till sist behövs en nationell organisation som kan informera skolan och föräldrar om stödåtgärder, handlingsplaner och utbildningar. Något som är på gång.

– Jag och min kollega har fått förtroendet att bygga upp en samlad resurs mot NCM som ska lanseras som Mattetalanger i höst.

En vanlig fråga när man pratar om satsningar på begåvade elever är om det innebär att man tar resurser från dem som har svårigheter eller satsar på dem som redan kan, påpekar hon.

– Så är det inte. Vi vill att alla ska få hjälp.

Med tanke på den frågan var det intressant att se vilka som faktiskt får tillgång till de speciella resurserna. Linda Mattsson valde att titta på vad som karaktäriserar elever som går på matteprofilutbildningar och vad de har för demografisk härkomst.

– Jag blev väldigt glad! På flera av skolorna var det inte bara högmotiverade och ”duktiga” elever utan även elever med ett speciellt intresse för vissa matematiska områden. Men flickor var underrepresenterade.

För att ta reda på hur lärare karaktäri­serar matematisk begåvning skickade hon ut en enkät till gymnasielärare.

Det vanligaste var att de såg att eleverna hade hög motivation för att hålla på med matematik. De lyfte också fram deras kreativa förmåga och logiska tänkande. Eleverna kan till exempel lösa problemtyper de inte sett förut och tycker ofta om att göra saker på ett annat sätt än läraren. De tänker mer individuellt.

– I Sverige kopplas begåvning starkt samman med kreativitet.

När lärarna identifierade eleverna handlade det mycket om deras initiativförmåga. De ville till exempel läsa extra kurser eller i snabbare takt. Det gällde både de talangfulla och de högmotiverade.

– Det spelar ingen roll om de är högambitiösa eller har extrema förmågor. Alla ska stimuleras!

Lärarna nämnde även testresultat som ett sätt att hitta eleverna.

– Men där får man vara lite försiktig. Diagnoser handlar om det man gjort i skolan och talar inte riktigt om var den potentiella förmågan att lära nytt ligger. Något dessa elever är kvicka på.

Hon har pratat med lärare på profilskolorna om vad som krävs för att gå där. Svaret blev att det behövs ett stort intresse och att eleverna känner glädje av att jobba med matte. De behöver också vara skickliga på basfärdigheterna.

– Det kan mycket väl finnas elever i vanliga klasser som har speciella förmågor och kan vrida och vända på problem, se strukturer och förstå problemuppgifter som ser nya ut, men som inte behärskar basfärdigheterna

Linda Mattssons avhandling heter Tracking mathematical giftedness in an egalitarian context (Göteborgs universitet). Läs den här.

Hitta talangerna

  • Linda Mattsson och Eva Pettersson har skapat portalen Mattetalanger som lanseras på NCM:s webb i höst. Där ska finnas tips på forskning, litteratur och konkret undervisningsstöd. ncm.gu.se
  • SKL har i samarbete med sju kommuner gjort en handlingsplan för särbegåvade elever.
    www.skl.se.

ur Lärarförbundets Magasin