Ingår i temat
Levande biologi
Läs senare

Vad kan gråsuggan ge oss?

En liten gråsugga kan, om man lyfter fram dess värde som ekosystemtjänst, bli ett verktyg för att diskutera hållbar
utveckling. Det visar Andreas Magnussons forskning.

av Karin Björkman
04 Sep 2017
04 Sep 2017
Vad kan gråsuggan ge oss?
Illustration: Spektra

Äckliga, räliga, inget att ha. Så uttryckte sig några elever i årskurs 5 efter att ha fått bekanta sig med var sin gråsugga. När de efteråt gjorde en värderingsövning, efter hur mycket de gillade krypen, ställde sig stora delar av klassen längst ner på skalan mellan ett och tio.

I nästa steg påminde deras lärare dem om vad de tidigare visste om gråsuggor. Eleverna kom ihåg att de åt gamla löv och var viktiga som nedbrytare. Nu var det många fler som ställde sig på den högre delen av skalan.

– Det blev helt annorlunda när de värderade dem efter deras roll som ekosystemtjänst i stället för känsla, säger Andreas Magnusson.

Ekosystemtjänster, som är ett centralt begrepp inom hållbar utveckling, handlar om de tjänster från naturen som gynnar människors vardag.

Begreppet, som är nytt i biologiämnet i Lgr 11, har införts för att belysa människans beroende av naturens ofta osynliga tjänster. En ekosystemtjänst är gratis och kan vara allt från luften vi andas, till att vi kan vistas i skogen och känna lugn, förklarar han.

– Det är viktigt att lärare lyfter in värdet och betydelsen av ekosystemtjänster. Småkryp är ett bra sätt att göra det på.

Andreas Magnusson är matematik- och NO-lärare. I våras var han klar med sin licentiat­avhandling som han gjorde inom ramen för forskarskolan Learning Study vid Jönköpings universitet. Avhandlingen handlar om hur lärare tar sig an det nya begreppet och omsätter det i sin undervisningspraktik.

Lärarna som deltog i studien började med att försöka formulera ett lärande­objekt. Vad innebär det att kunna resonera om ekosystemtjänster?

– Redan då insåg vi att det var svårt. Vi visste ju inte själva så mycket.

Att hitta kritiska aspekter för elevernas lärande och att göra förtest och diagnoser på det sätt man oftast gör i en learning study var också svårt.

– Då får man utgå från de erfarenheter och det material som finns. I vårt fall det centrala innehållet för årskurs 4–6 och internationella policydokument.

Andreas Magnusson och lärarna gjorde två learning studies med samma elevgrupper. De började med ekosystemtjänsten pollinering som är ett exempel i kursplanen. Men eftersom eleverna inte hade tidigare erfarenhet av det kom lektionen att handla om den ekologiska processen,

– Vår första insikt var att det gäller att utgå från något eleverna arbetat med tidigare. Läroplanens exempel kan vara begränsande om de inte har kunskap om området.

De fortsatte med att kategorisera ekosystemtjänster och gjorde en egen modell, anpassad för mellanstadiet, för att visa att det finns olika typer av tjänster. Kategorierna var ”livsnödvändiga”, ”hjälpande” och ”må bra”.

– Effekten blev att eleverna tyckte att några tjänster var viktigare än andra. Men syftet var ju bara att visa på att olika tjänster har olika funktioner, inte rangordna dem. Vi slutade med det.

I diskussionen mellan lektionerna insåg lärarna att tjänsterna är relationella. De styrs av vem som tar emot dem och var och när det sker. Ingen är viktigare än de andra.

Begreppet ekosystemtjänster, som handlar om relationen ”naturen till människan”, är ett sätt att se på naturen som kan vara svårt för lärare. Deras erfarenhet av hållbar utveckling handlar ofta om perspektivet från ”människan till naturen”, påpekar Andreas Magnusson.

– Vi sopsorterar, kalkar sjöar och håller älgstammen i schack. Men med ekosystemtjänster är det tvärtom – det är från naturen till människan.

Därför är det är viktigt att även ta upp ett tredje perspektiv, ”naturen till naturen”, betonar han.

– Försämrar jag en ekosystemtjänst så påverkar det en annan. I början pratade vi mest om de två första.

Sedan var det dags för en ny learning study. Den stora skillnaden var att klasserna var utomhus. De utgick från gråsuggor, något som eleverna hade arbetat med tidigare.

Efter värderingsövningen med gråsuggorna, som beskrivs i början av artikeln, fick klasserna bland annat göra ett rollspel. Syftet var att belysa tjänsternas relationella värde.

Eleverna delades in i grupper med familjer, skogsägare, husbyggare och fågelskådare. Uppgiften var att diskutera hur de kunde använda ekosystemtjänster.

– Det blev spännande, säger Andreas Magnusson.

Andreas Magnusson

Andreas Magnusson är utvecklings­ledare i Hässleholms kommun. Hans licentiatavhandling heter Från ett perspektiv på ekologiska processer till ett verktyg för att diskutera hållbarhetsfrågor: Hur ekosystemtjänster, ett nytt ämnesinnehåll, kan ta form i undervisningspraktiken, Jönköping University.

Husbyggarna sa att de skulle bygga en fabrik som gör kikare så att fågelskådarna får kikare. Skogsägarna sa att de skulle hugga ner skog, men inte allt för då kommer inte fåglarna så att skådarna kan se dem. Nu kom även de sociala och de ekonomiska dimensionerna med.

– När de samhälleliga aspekterna lyftes fram blev ekosystemtjänster ett verktyg för att diskutera
hållbar utveckling.

Att ta andras perspektiv var svårt för eleverna.

– Faran med ekosystemtjänstbegreppet är att det bara blir ett antropocentriskt tänkande – att naturen är till för människan. Det gäller att lyfta alla perspektiven.

Andreas Magnussons studie visar att ett systematiskt och kollegialt arbete gör skillnad. Tack vare att lärarna filmade och analyserade lektionerna och lyssnade på eleverna insåg de att ekosystemtjänsterna hela tiden är beroende av vem som tar emot dem.

En annan insikt är att begreppet inte har samma betydelse i undervisningspraktiken som i policydokumenten.

– Hållbar utveckling är ett jättestort begrepp. Det är svårt att som lärare veta vad man ska börja med. Här finns ett begrepp som gör det möjligt att diskutera det på ett naturligt sätt i vardagen.

ur Lärarförbundets Magasin