Läs senare

Vänta med koden

Eleverna ska få bättre kunskap om datorer och digitalisering redan från de tidigaste årskurserna. Därför måste en stor andel av lärarkåren nu börja undervisa i programmeringens grunder.

av Ingvar Lagerlöf
15 Maj 2017
15 Maj 2017
Vänta med koden
Illustration: Nadia Nörbom

Den 9 mars i år beslutade regeringen om förändringar i grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Programmering kommer nu att ingå i framför allt matematik och teknik.

När Skolverket arbetade fram underlaget till beslutet var en stor fråga om programmering skulle vara ett eget ämne eller ingå i redan befintliga ämnen. Skolverket fastnade till slut för det senare.

– Programmering blir nu ytterligare ett verktyg som lärarna kan använda i sina respektive ämnen, säger Olof Andersson, undervisningsråd på Skolverket.

De nya formuleringarna i läroplan och kursplaner har fogats in i syftena och i redan befintliga områden i respektive ämnes centrala innehåll. I matematiken återfinns de under rubrikerna algebra och problemlösning, och i tekniken främst under rubriken arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar. Beskrivningarna av de förmågor som undervisningen ska ge förutsättningar för eleverna att utveckla har inte förändrats.

I remissvaren till Skolverkets förslag framfördes oro från flera håll att programmeringen ska ta för mycket tid från den övriga undervisningen i ämnena, särskilt från matematiken. Olof Anderssons förhoppning är att programmeringen i stället blir ett stöd.

– Digitala verktyg och programmering kan bli verktyg för läraren i undervisningen i andra delar av respektive ämne. Exempelvis kan programmering vara ett bra sätt att visualisera geometri eller för att sortera data, säger han.

Programmering förknippas ofta med att sitta framför en dator och knattra in programkod. Men det finns många program för visuell programmering där man inte behöver skriva koden själv. De är ofta enkla att använda och redan i dag vanliga på skolorna.

Olof Andersson har sett flera exempel i de tidigaste årskurserna där lärare och elever har arbetat helt utan dator med det som i den förändrade kursplanen i matematik beskrivs som ”entydiga stegvisa instruktioner”. Eleverna kan exempelvis instruera varandra att utföra enkla handlingar.

– När vi människor kommunicerar så fyller vi i mycket på egen hand. Så fungerar inte en dator. Instruktionerna måste komma i rätt ordning och man måste vara tydlig med begreppen, säger Olof Andersson.

Undervisning i att skriva kod med hjälp av något programspråk kan därmed vara lämpligt att vänta med ett tag.

– Det är viktigt att börja med grunderna så att eleverna förstår vad programmering går ut på. Risken med att börja skriva kod alltför tidigt är att eleverna tycker att det blir för svårt och tråkigt, säger Olof Andersson.

Frågan är om alla lärare är redo för att undervisa i programmering. Lärarförbundet är positivt till förändringarna i kurs- och ämnesplanerna men anser att tidsplanen är orealistisk. Det blir för kort tid för att ge fortbildning i programmering till alla lärare som behöver det.

Skolverket kommer att publicera kommentarmaterial, både ämnesövergripande och för respektive ämnen. Skolverket har tagit fram ett webbaserat material om grunderna i programmering, och kommer också att erbjuda kompetensutveckling för lärare i matematik och teknik.

– Det finns lärare som redan har hunnit mycket längre än det vi anger som lägstanivå. Vi vet också att det finns många lärare som behöver stöd. Men om man studerar vårt webbmaterial och sedan testar sig fram tillsammans med eleverna behöver det inte bli så svårt. Alla elever ska inte bli programmerare, det handlar om att eleverna ska få prova på programmering, säger Olof Andersson.

Eleverna ska inte bara undervisas om de matematiska och tekniska aspekterna av programmering. Även kursplanen i samhällskunskap har förändrats, bland annat har det tillkommit ett avsnitt om hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.

– Grundläggande kunskaper om programmering kan ge en större förståelse för hur programmering påverkar individen och samhället, säger Olof Andersson.

Det i sin tur kan ge bättre förutsättningar för att delta i ett demokratiskt samhällsliv. Där finns ett viktigt argument för programmering i läroplanen, anser Olof Andersson.

– I dag får vissa elever undervisning i programmering eftersom det finns lärare som läser in det i dagens kursplaner medan andra inte gör det. Skolverket vill ha en likvärdig skola där alla elever får samma möjligheter.

ur Lärarförbundets Magasin