Läs senare

Vardagens kemi väcker intresset

Svårt och tråkigt? Nej, intressant och relevant. Många av gymnasieeleverna i Karolina Bromans studie gillar kemi, men vill att den ska knytas till deras egen vardag.
– De ser att ämnet är bredare än de trott och att det inte bara finns ett rätt svar på kemifrågor.

23 Nov 2015
Vardagens kemi väcker intresset
Foto: Andreas Nilsson

Det är alldeles för mycket negativt fokus på kemiläraryrket. Den statistik som lyfts fram i media och som visar att få studenter söker till kemi­lärarprogrammet är inte så intressant. De flesta läser sina ämneskurser först och utbildar sig till lärare efter det. Det är viktigare att titta på vilka som går ut, anser Karolina Broman.

– Jag tycker att man ska gå emot den negativa bilden. Om du är ung och läser att ingen vill bli lärare så smittar det. Det finns många som tycker att kemi är intressant och viktigt.

Även tidigare rapporter, som den nationella utvärderingen av grundskolan 2004, visade att både elever och föräldrar ansåg att kemi var det svåraste, tråkigaste och minst viktiga ämnet. Själv tyckte Karolina Broman att kemi var spännande, meningsfullt och intressant – både som elev och som lärare.

– Min bild stämmer inte med den bild som säger att ämnet är svårt och tråkigt. Elever visar en betydligt mer positiv bild än den som syns i media.

Karolina Broman är gymnasielärare i kemi och biologi, lärarutbildare och forskare. I våras disputerade hon på en avhandling om kemiämnet på gymnasieskolans naturvetenskapliga program, där hon bland annat undersökt vad eleverna tycker om ämnet, hur de upplever det och hur de löser kemiuppgifter.

Studien visar att flertalet av dem uppskattar kemi och har valt att fortsätta att läsa det efter grundskolan, ofta med målet att studera vidare på universitetet, men även för att de gillar naturvetenskap.

– Alla mina resultat visar att många elever på naturvetenskapsprogrammet tycker att kemi är intressant och relevant. De vill ha mer laborationer och att ämnet ska vara vardagsanknutet.

Gymnasieeleverna lyfter också fram lärarnas betydelse. De uppskattar strukturerade, lärarstyrda kemilektioner med ett relevant innehåll.

– En duktig och engagerad lärare är det absolut viktigaste. Det kan inte nog betonas och är viktigt att lyfta fram i den negativa debatten.

Elevernas önskningar om en större vardagsanknytning ledde in Karolina Broman på så kallad kontextbaserad kemi. Det handlar om att låta eleverna möta verkliga, relevanta exempel – i ett personligt eller samhälleligt sammanhang.

Det kan till exempel handla om vad som händer i kroppen när man dricker energidryck, tar en huvudvärkstablett eller äter choklad. Något som inte går att besvara med en kort faktamening, eftersom det kan bero på många olika faktorer.

Kemiundervisning bygger av tradition mycket på att memorera faktakunskaper. Elever är vana vid att använda utantillkunskaper när de löser uppgifter och att det finns ett rätt svar. Karolina Broman lät ungdomarna i studien arbeta med öppna frågor som kräver förklaringar och resonemang.

– Jag vill komma ifrån att eleverna ska plugga in fakta till provet.

För att lösa uppgifterna krävs ämneskunskaper. Därför koncentreras undervisningen på de kunskaper som behövs för att förstå sammanhanget. Det finns vissa begrepp, så kallade tröskelbegrepp, som till exempel polaritet inom kemisk bindning, som eleverna måste ha med sig. Det är viktigt att lärare är medvetna om och poängterar dem, påpekar Karolina Broman.

– Om man inte förstår hur atomer och molekyler sitter ihop så är det svårare att förstå hur de reagerar och fungerar.

Trots att eleverna var ovana vid att lösa den typen av uppgifter, tyckte de att de var intressanta och relevanta. Eleverna uppfattade också att de lärde sig mer och att kemiämnet är bredare än de trott.

Att arbeta med vardagsanknuten kemi ger ett tydligt ökat intresse för ämnet, konstaterar hon.

– I många andra länder har man kontextbaserad kemi i läroplanen. Där ser man att det leder till ökat intresse.

Det finns kritiker som hävdar att arbetssättet kan vara flummigt. Och det finns en risk att det blir ytligt och inte når fram till ämneskunskaperna om man inte är medveten om det. Det kan också vara svårt för lärare att ändra sitt arbetssätt, anser Karolina Broman.

– Kemin har under lång tid sett ut på samma sätt. Både lärare och elever är vana vid att skriva formler och ovana vid att resonera.

 

Hennes forskning handlar om gymnasieelever, men det går även att arbeta med kontextbaserad kemi i tidigare skolår. Områden som exempelvis mat är intressanta för yngre elever.

– Många barn har hört vuxna prata om att man blir lycklig av choklad. Det är spännande att prata om varför.

Hon tipsar lärare som vill testa att söka efter material på nätet, det finns bland annat bra exempel från Storbritannien och USA.

– Tyvärr finns det inte så mycket på svenska än, men jag hoppas få möjlighet att utveckla sådant material i framtiden.

Karolina Bromans avhandling heter Chemistry: Content, Context and Choices. Towards students' higher order problem solving in upper secondary school, Umeå universitet. Hon tipsar om två bra EU-projekt, ett avslutat och ett pågående: www.establish-fp7.eu, www.arkofinquiry.eu.

ur Lärarförbundets Magasin