Läs senare

Varierad undervisning viktig för nyanlända

Ny forskningNyanlända har bättre resultat i matematik än andraspråkselever som gått längre tid i svensk skola. Gruppernas förutsättningar och behov är olika, men varierad undervisning hjälper båda.

04 Dec 2017
Varierad undervisning viktig för nyanlända
Foto: Carola Björk

Elever som har svenska som andraspråk är klart sämre i matematik än elever med svenska som förstaspråk. Men hur stor skillnaden är varierar mellan olika matematikområden – andraspråkarna visar i prov ett mindre gap mellan taluppfattning och algebra än förstaspråkarna.

Det upptäckte Jöran Petersson när han började forska om andraspråkselevers studieresultat i matematik, genom att granska svar och resultat på skriftliga prov i årskurs 9. Han ville ta reda på varför kunskaperna är ojämna och delade in andraspråkseleverna i tre grupper – de som kom till Sverige före skolåldern eller är födda här, de som kom i årskurs ett till sju och de nyanlända som kom i åttan eller nian.

– Många av de nyanlända kommer från länder i Östeuropa och Mellanöstern. Där är algebra ett prioriterat område i matematikundervisningen. Det höjer snittet bland andraspråkseleverna på just det området. Elever som anlänt tidigt men inte tillbringat hela sin skoltid i Sverige visade däremot oroväckande låga provresultat. De andraspråkare som gått samtliga årskurser i den svenska grundskolan ligger kunskapsmässigt mitt emellan, säger Jöran Petersson.

Mönstret går igen på fler områden. Sett till de totala resultaten på matematik­proven är skillnaderna mellan de tre grupperna inte så stora, men de ny­anlända ligger även där i topp eftersom de presterar bättre på uppgifter som kräver högre matematisk – och mindre språklig – förståelse.

Jöran Petersson

Jöran Petersson är lektor vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas
didaktik på Stockholms universitet. Hans avhandling heter Mathematicsachievement of early and newly immigrated students in different topics of mathematics.

Jöran Petersson menar därför att andraspråkselever inte ska ses som en enhetlig grupp. De som tillbringat många år i svensk skola har andra förutsättningar och behov än de nyanlända.

– De tidigt anlända är bättre på svenska än de nyanlända, men sämre på matematik. Kanske beror det på att de lärt sig matematik på sitt andraspråk – svenskan. Det är generellt sett svårt och för den som får en dålig start är det väldigt besvärligt att komma i kapp. Därför är det viktigt att de tidigt anlända får stöd redan från första klass, i både svenska och matematik.

Den stabila matematiska grund många av de tidigt anlända saknar har i stället vissa av de nyanlända. Om de rent språkligt förstår de matematiska frågorna svarar de ofta rätt.

– Men då visar de kunskaper de skaffat sig på sitt förstaspråk i hemlandet. Att lära nytt på svenska innebär nya svårigheter, när en uppgift kan börja ”Du står vid en simbassäng och ska fylla den med vatten …” Nyanlända fastnar lätt i mångordiga texter, utan att förstå vad de ska göra. Det går ganska snabbt att börja prata vardagssvenska, men att lära in skolsvenskan tar minst fem år. De nyanlända behöver därför även få stöd i det skolspråk de redan behärskar, till exempel arabiska.

Även om andraspråkseleverna har olika problem är lösningen densamma, menar Jöran Petersson.

– Lärare på alla stadier måste variera sin matematikundervisning och alltid använda sig av flera olika representationsformer. Sannolikheten för att eleverna ska förstå ökar om begrepp och uppgifter inte bara förklaras språkligt utan även genom beräkningar, geometriska figurer och statistiska diagram.

Jöran Petersson höjer ett varningens finger för den ofta framförda åsikten att matematiken ska vara språklig.

– Den debatten ska ses i ljuset av den tysta enskilda räkningen, som egentligen inte passar någon – elever som lätt förstår matematik blir snabbt uttråkade och de som har det svårare får sitta och repetera tills de slår bakut, eller sparkas ur skolan vid 16 års ålder utan godkänt betyg. Men att bara prata, prata, prata blir också för ensidigt.

Prov kan med fördel också utformas utifrån idén om inlärning via variation, tipsar Jöran Petersson.

– Man lär sig det man testas på. Därför bör elever testas på allt läraren vill att de ska kunna och inte bara avkrävas ett korrekt numeriskt svar. Det ska ge fler poäng om eleverna visar hur de resonerat, gärna i flera representationsformer. Då är det lätt att se var bristerna finns.

ur Lärarförbundets Magasin