Ingår i temat
Lust för matte
Läs senare

Vinklat på geometrin

Arbetet med problemlösning har ökat aktiviteten på lektionerna. Mattelektionerna ska vara roliga, intressanta och meningsfulla, anser Agneta Persson och Karin Embretsén.

15 Mar 2010

Jättebra! Strålande! Vad duktiga ni är! Det är driv och energi i klassrummet när matematiklärarna Agneta Persson och Karin Embretsén och 7C i Celsiusskolan i Edsbyn arbetar med problemlösning.
     Det är i slutet av höstterminen och klassen har precis börjat med geometri. Agneta Persson tar fram den tankekarta de gjorde för ett tag sedan. Här står allt som klassen tycker har med området att göra och hur de vill arbeta. Hon påminner om kursplanemålen, det är viktigt att alla känner till vad de ska lära sig och hur de ska nå dit.
  – Men hur vi arbetar kan vi bestämma själva!
     Många vill labba och arbeta i grupp. Andra vill arbeta två och två eller ensamma, någon i boken, några vill ha utomhusmatematik. Många har pratat om area och volym. Någon nämnde prefix. Klassen vill ha genomgångar både av elever och lärare, spela spel och ha tävlingar. En elev har tipsat om ett Youtube-klipp där Elis åker snowboard. Där finns mycket vinklar och annat intressant.
  – Kanske kan vi ha en tävling och bygga pepparkakshus, föreslår Agneta Persson.
  – Ja! ropar klassen.
     Eleverna plockar fram de tangrampussel de tillverkade förra lektionen. Pusslen består av olika geometriska former. Läxan var att fundera över några uppgifter, gärna tillsammans med föräldrar. Tankeprocessen
har börjat.
  – Mamma förstod ingenting, säger en pojke.
  – Det var svårt först, men blev kul. Det är lättare när man jobbar i grupp, tycker hans kompis.

Diskussionerna startar bums. Det mäts, jämförs, argumenteras och ritas. Lärarna rör sig mellan borden. Natalia, Jonathan, Linn, Wille och Sebastian börjar bli klara. De berättar och visar hur de gjort för att komma fram till pusslets area.
  – Hur förklarar man det på ett bra sätt? Vad kan man kalla delarna för? frågar Agneta Persson.
     En annan grupp visar hur de delat upp pusselbitarna i fjärdedelar och åttondelar.
  – Hur ska ni förklara vad 1/16 är? Se till att alla i gruppen är med och tänker, upp­manar hon.
     Lektionen börjar närma sig sitt slut och alla grupper sätter upp sina redovisningar på tavlan. Flera vill gärna redovisa först.
     Jonathan förklarar hur gruppen tänkt. Wille fyller i.
  – Vad är det viktigt att ni använder? frågar Agneta Persson.
  – Det matematiska språket!
     Plötsligt surrar rummet av trianglar, kvadratcentimetrar och parallellogram.
  – Vilka redovisningar! Vi är jätteimponerade! Det har kommit fram jättemycket matte i dag. Nästa lektion fortsätter vi och jämför hur ni gjort, avslutar hon.

Det är första terminen Karin Embretsén och Agneta Persson, som undervisar tillsammans i de tre sjuorna, arbetar helt med det nya arbetssättet. De pustar ut efter en förmiddag med tre lektioner efter varandra. Men än har varken alla elever eller föräldrar vant sig riktigt vid att matematik inte är lika med att räkna i boken, konstaterar de.
  – Första klassen var jättenegativ mot läxan och föräldrarna tyckte den var jobbig. Sedan föll allt på plats under lektionen. Det är viktigt att ha is i magen och låta det ta tid, säger Agneta Persson.
     På Celsiusskolan har sex lärare deltagit i Lärarlyftet och studerat tillsammans. Förändrings­arbetet har varit en process. Att utbildningen spänner över flera terminer är bra, tycker Karin Embretsén och Agneta Persson. De har hunnit testa uppgifterna och omsätta dem i praktiken. Det är roligt att utvecklas tillsammans med eleverna.
  – Vi såg vilka framsteg eleverna gjorde och vilket matematikinnehåll vi fick i uppgifterna. I de rika problemen blev sambanden mellan räknesätten tydliga. Då vågade vi ta nästa steg, säger Agneta Persson.
  – Jag har fått ett helt annat sätt att se på lärande och min lärarroll. Förut var fokus på läraren, nu är det på eleverna. Jag har utvecklat den formativa bedömningen i klassrummet och når fler elever, säger Karin Embretsén.
     Arbetet med rika problem, noggrant utvalda uppgifter som kan lösas på olika sätt, har gjort aktiviteten på lektionerna större. Eleverna använder matten i fler sammanhang. De hittar inga färdiga strategier utan måste tänka till och sätta ord på sina tankar. En viktig effekt är att de får bättre självförtroende. Lärarna har också pratat mycket om hur man arbetar i grupp, påpekar hon.
  – Man får in mycket matte och många mål i en uppgift. Klarar eleverna fortsättningen på dagens uppgift så klarar de början på MVG-nivån för årskurs 9 redan nu.

Att förändra arbetsätt är en process för alla. Att eleverna kom från olika skolor och hade lärt sig olika metoder gav lärarna guldläge. De förklarade att det finns många sätt att tänka matte på, jämförde metoderna med varandra och matchade dem mot målen. Det ledde till många bra diskussioner. De har också berättat om sin utbildning.
  – Vi pratar mycket om skolforskning och trycker på att vi lärare, utifrån att mattekunskaperna i Sverige blivit sämre, måste bli bättre på att undervisa. Alla elever som vill ska ha möjlighet att nå MVG, säger Karin Embretsén.
     Nu börjar klasserna komma in i arbetssättet. Eleverna tycker att matematiken är roligare, speciellt problemlösning. Även om det inte är ett favoritämne så är det inte längre ett ”usch och fy-ämne”, berättar hon.
  – Utbildningen har varit en bra implementering av kursplanen. Att forskning kommer ner till oss på golvet ska vara en naturlig del av skolutvecklingen.
Möjligheten att arbeta tillsammans gör att Karin Embretsén och Agneta Persson kan dela klasserna eller arbeta extra med en elev när det behövs.
  – Vi är noga med att ha heterogena grupper. De som är lite svagare lär sig av de starkare, som i sin tur utmanas av att förklara för kompisarna. Vi har fått en höjning av både den lägsta och den högsta nivån, säger Karin Embretsén.

Har du ett bra sätt att få mattelektionen roligare?
Skriv till oss på origo@lararforbundet.se.

Alla artiklar i temat Lust för matte (8)

ur Lärarförbundets Magasin