Ingår i temat
Ämnen på väg
Läs senare

Digital teknik stort plus i matematiken

Från en smartboard som inte fungerade till många olika verktyg. Åsa Eriksson Nylins digitala resa fortsätter in i framtiden.

23 Apr 2018

För tio år sedan hade Åsa Eriksson Nylin fullt upp med att förstå vad läroplanen krävde av eleverna, men även av henne som lärare. Hon var ny i yrket och lärde sina elever matematik den traditionella vägen.

Nu har hon bytt arbetsplats – från Östan­sjö skola en halvmil utanför Hallsberg till Stocksätterskolan en knapp kilometer från järnvägsknutens centralstation.

Hennes digitala resa har varit betydligt längre.

– I Östansjö fanns kanske en smartboard för tio år sedan, men ingen visste hur den funkade. Här har vi en i varje klassrum och använder den varje dag, säger Åsa Eriksson Nylin.

Den interaktiva skrivtavlan anger tonen redan från starten när hennes förstaklassare strömmar in till lektionen i matematik. Bildskärmen är fylld av deras förnamn och en efter en går de fram och trycker bort dem. Snart sitter Tim, Agnes, Kevin, Freweni och de övriga barnen vid sina bänkar, redo att träna räkning med hjälp av digitala mynt.

Eleverna sätter fingret på mynten och flyttar runt dem på den stora smartboarden.

– Hur många sätt finns det att få ihop tio kronor? undrar Åsa Eriksson Nylin sedan hon fyllt smartboarden med deci­meter­­­höga mynt.

Händer viftar och eleverna turas om att visa alternativen och kombinera de olika valörerna. Med fingrarna flyttar de enkronor, tvåkronor och femkronor över bildskärmen och grupperar dem i olika kombinationer. För att nå de översta mynten får de sträcka på sig, hoppa eller kliva upp på pallen.

– Jag vet ett sätt som ingen gjort, säger Agnes Lundekvam och kombinerar åtta enkronor med en tvåkrona.

Smartboarden är ett av många verktyg som Åsa Eriksson Nylin använder i undervisningen av sina ettor i matematik. I skolan finns cirka 300 elever i årskurserna F till 6 och sedan något år tillbaka har alla var sin lärplatta. Hon använder appar och nominerades förra året till lärarpriset Guldäpplet för sitt arbete med en blogg.

Men utrustningen är en sak, hur man använder den i undervisningen och hur den digitala utvecklingen påverkar lärarnas arbetsvillkor är en annan.

– Digitalisering lämpar sig mycket väl för kollegialt lärande eftersom det hela tiden händer saker på området. Det kommer nya appar och nya sätt att jobba på. Vi lärare sitter ofta på vår egen kammare och hittar på bra saker, det är viktigt att de kan delas av flera.

Åsa Eriksson Nylin är förstelärare och använder tio procent av sin arbetstid åt digital utveckling, framför allt hur man kan använda bloggar i undervisningen. Klassbloggen använder hon för att kommunicera med både elever och föräldrar. Där lägger hon ut läxor och filmer och låter elev­erna kommentera varandras arbete. Flera ämnen har en egen blogg, men matematiken håller än så länge till under en egen flik i klassbloggen.

– Bloggarna är också en informationskanal, där vi lärare kan visa vad vi jobbar med i olika ämnen.

När Åsa Eriksson Nylin började arbeta på Stocksätterskolan var de största digitala kliven ännu inte tagna. Innan bloggarna började utvecklas fanns en digital skoltidning där eleverna skrev inlägg och gjorde intervjuer. Utrustningen var begränsad till några fasta datorer och ett par smartboards. Lärarnas digitala kompetens var också begränsad.

– Sedan började utvecklingen ta fart, vi blev fler och fler lärare som såg vilken nytta vi kunde ha av digitala verktyg och läromedel. Vår rektor såg till att vi fick gå de utbildningar vi behövde.

Catharina Lindvall-Scharmer tillträdde som rektor på Stocksätterskolan för fem år sedan och såg snabbt teknikens möjligheter, inte minst i ämnena matematik och NO. Ett väl fungerande nätverk, datorer till lärarna och lärplattor till alla elever är grunden.

– När jag kom hit satsade jag extra på de lärare som var engagerade och intresserade av digitaliseringen. De fick möjlighet att utveckla sig själva och sprida sina kunskaper till kollegor, säger Catharina Lindvall-Scharmer.

I dag förutsätter hon att alla lärare på skolan arbetar digitalt, även om de hunnit olika långt.

– Både i lönesamtal och medarbetarsamtal pratar vi om hur långt man kommit i sin digitala utveckling och vad nästa steg är. I anställningsintervjuerna ser jag snabbt om pedagogerna är på det digitala tåget eller inte.

För Catharina Lindvall-Scharmer är de utmärkelser skolan fått – framför allt Webb­stjärnan och nomineringen till Guld­äpplet – ett kvitto på att den digitala satsningen ger resultat.

– När de nationella IT-strategierna nu börjar komma på plats känner jag att vi ligger långt framme i utvecklingen, säger hon.

Hur långt har skolan kommit i sin digitala utveckling om ytterligare tio år? I klassrummet vid de öppna lekytorna nära personalrummet funderar Åsa Eriksson Nylin en stund innan hon svarar.

Då har artificiell intelligens i hög grad ändrat förutsättningarna för lärande, tror hon. Möjligheterna att anpassa undervisningen för varje individ kommer att vara långt mer utvecklade än i dag och eleverna sitter inte längre med lärplattor framför sig.

– Då skrattar vi nog även åt den här smartboarden, säger Åsa Eriksson Nylin och raderar de sista mynten från bildskärmen.

ur Lärarförbundets Magasin