Läs senare

För höga krav skapar problem

Ny forskningEn del elever saknar förutsättningar att nå kunskapskraven i matematik. Forskaren Arne Engström anser att det är dags att börja uppmärksamma elever som har en svag teoretisk begåvning.

av Ingvar Lagerlöf
23 Apr 2018
23 Apr 2018
För höga krav skapar problem
Arne Engströms nya rapport heter Elever med mycket låga prestationer i matematik. En pilotstudie av ämnesprovet i årskurs 3. Karlstads universitet. Foto: Ola Håkansson

Skolans olycksbarn. Under den något drastiska rubriken föreläste Arne Engström, docent i matematikdidaktik vid Karlstads universitet, nyligen om elever med mycket låga prestationer i matematik. Han har under många år forskat om denna grupp elever. Ofta misslyckas de med matematiken redan i lågstadiet och halkar sedan efter mer och mer under hela grundskoletiden.

Det kan finnas olika orsaker till deras låga prestationer, men det som Arne Engström antar är en stor del av elevernas huvudproblem nämns sällan i skol­debatten och inte alls i styrdokumenten.

– Mycket talar för att den främsta orsaken till deras låga prestationer är att de har en svag teoretisk begåvning. Styrdokumenten utgår från att alla elever har förutsättningar att klara kunskaps­kraven. Men det är orealistiskt, säger han.

I det så kallade Medelsta-projektet uppmärksammade Arne Engström och kollegan Olof Magne – som forskade om denna grupp elever redan på 1950-talet – de 15 procent lägst presterande eleverna i matematik. Slutsatsen de drog efter att följt eleverna genom hela grundskolan var nedslående. I årskurs 3 presterade de i nivå med medeleleven i årskurs 1, i årskurs 6 i nivå med årskurs 3 och i årskurs 9 i nivå med årskurs 4.

– Det rör sig alltså om tre-fyra elever i varje klass, och de svarar för två tredjedelar av alla fel som eleverna gör. De hinner inte tillägna sig det nya stoffet i varje årskurs och det sker därför en gradvis utslagning, säger Arne Engström.

Det är med andra ord i princip möjligt att redan i lågstadiet förutse vilka elever som kommer att få icke godkänt i årskurs 9. Ändå blir många av dessa elever utan tillräckliga stödinsatser, enligt Arne Engström.

– En orsak är att vi inte gärna pratar om elever med svag teoretisk begåvning. Det finns inte ett ord om dem på Skolverkets eller Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplatser.

Arne Engström betonar att det inte är något ”fel” på eleverna i grund­skolan med svag teoretisk begåvning. De representeras helt enkelt av den nedre delen av en kontinuerlig skala över teoretisk begåvning.

Däremot finns en uppenbar risk för feldiagnostisering, enligt Arne Engström, särskilt med tanke på att elevgruppen är så osynliggjord. Kognitiva överkrav kan leda till frustration och koncentrationssvårigheter, vilket kan tolkas som ADHD. De här eleverna är också ofta senare med läsningen än andra elever vilket kan misstas för dyslexi.

Arne Engström antar att lärare ändå i sin undervisning oftast kan identifiera de elever som har svårigheter i matematik. Problemet är att styrdokumenten eller skolmyndigheterna inte ger någon större vägledning för vilka insatser som läraren ska sätta in.

Ett exempel är det nationella ämnesprovet i matematik för grundskolans årskurs 3. Arne Engström samlade nyligen in och analyserade resultaten av provet i en utvald kommun.

– Provet visade sig vara ett alltför trubbigt redskap för att identifiera elever med behov av särskilt stöd. Det gav heller ingen vägledning för hur lärare ska följa upp provet i undervisningen, säger han.

30 procent av eleverna klarade inte kravnivån på alla nio delprov, men detta är en alltför stor andel för att utgöra ett bra underlag. 7 procent av eleverna klarade högst fyra delprov, vilket Arne Engström definierade som mycket låga prestationer.

Arne Engström tog sedan reda på att endast hälften av eleverna med mycket låga prestationer hade särskilt stöd, trots att de sannolikt kommer att ha stora svårigheter att följa undervisningen i matematik i fortsättningen.

– Detta kom som en överraskning för skolförvaltningen. De hade heller ingen förklaring till varför det såg ut så, säger Arne Engström.

Arne Engströms förhoppning är att inte minst skolmyndigheterna ska uppmärksamma gruppen elever med svag teoretisk begåvning. De eleverna behöver ofta stöd för att – i sin ordinarie klass, inte i en särskild undervisningsgrupp – ta sig genom grundskolan.

– Alla elever måste ha möjlighet att lyckas, framgång föder framgång. Målen för undervisningen måste utgå från elevernas förutsättningar att nå dem. Därför borde det gå att göra avsteg från de nuvarande kunskapskraven när under­visningen för dessa elever planeras. Elever med svag teoretisk begåvning kan utvecklas längre än vad de gör idag, men de kommer inte att klara kurs­planens kunskapskrav.

Och inte minst är det viktigt att ta vara på alla elevers starka sidor.

– Elever med svag teoretisk begåvning är vana vid att ständigt misslyckas i skolan och de får låga förväntningar på sig själva. Men de kan vara duktiga i annat än i de typiska skolämnena. Man måste låta eleverna få visa vad de kan inom andra områden, säger Arne Engström.

ur Lärarförbundets Magasin