Ingår i temat
Ämnen på väg
Läs senare

Formativ bedömning fastnar i teknikerna

Formativ bedömning har blivit en självklar del av många matematiklärares undervisning. Men effekterna på elevernas resultat har uteblivit.

23 Apr 2018
Formativ bedömning fastnar i teknikerna
Bild: Anna Olsson

Det är nu 20 år sedan Dylan William och Paul Black publicerade sin korta men inflytelse­rika bok Inside the Black Box. Det var en forskningsöversikt som visade att formativ bedömning är en av de metoder som kan göra störst skillnad för elevernas resultat. Sedan dess har formativ bedömning spridit sig över världen. Inte minst till Sverige, och inte minst inom matematikundervisningen. Det finns i dag en uppsjö av läromedel, fortbildningsinsatser och forskningsstudier om formativ bedömning. Dessutom handlade flera moduler i Matematiklyftet om formativ bedömning och det ingår i lärarutbildningen på flera högskolor.

– Det var uppenbart att vi hade en relativt låg måluppfyllelse i matematik och formativ bedömning var en forskningsbaserad metod som faktiskt kunde göra skillnad. Det fanns övertygande argument för att den hade effekt på elevernas lärande. Det var den avgörande faktorn till att den spred sig, säger Peter Nyström, tidigare gymnasielärare och bedömningsforskare som idag är föreståndare på Nationellt centrum för matematik­utbildning vid Göteborgs universitet.

Formativ bedömning slog igenom i Sverige i mitten av 2000-talet. Det var enkelt för lärare, skolledare och politiker att ta till sig en metod som var byggd på vetenskaplig grund och dessutom väldigt konkret. Mycket av den tidiga forskningen om formativ bedömning utgick nämligen från lärares praktik i klassrummet, och det utvecklades flera tekniker som lärare kunde använda för att checka av elevernas lärande­process. Några av de mer spridda är inter­­aktiva whiteboards, glasspinnar och lärandematriser.

– En del av de här teknikerna har verkligen fått fäste. Vi kan se att de har förändrat många klassrum. Men vi har inte fått så stor skillnad i resultat som vi hade önskat. Det tenderar att blir en ganska ytlig förändring av undervisningen. Man tar till sig de här teknikerna. Men man förändrar inte sitt synsätt i grunden. Det är så mycket svårare, säger Peter Nyström.

Det finns ett flertal forskningsstudier om effekterna av formativ bedömning i Sverige som visar på just detta. Lisa Björklund Boistrup, lektor på Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik vid Stockholms universitet, har genomfört så kallad aktionsforskning tillsammans med matematiklärare kring formativ bedömning.

– I riktade projekt har vi fått goda resultat. Vi har sett att det har skett förändringar i klassrummet. En stor utmaning har dock varit hur resultaten ska spridas i större skala. Det finns flera saker som motverkar förändringar i matematikundervisningen. Inte minst traditionen att bedömning i matematik handlar om att det ska gå fort och blir rätt, säger Lisa Björklund Boistrup.

Vid Umeå universitet bedriver man ett större projekt om formativ bedömning. Två relativt nya avhandlingar visar på både potentialen och svårigheterna med formativ bedömning. I den ena fick lärare i årkurs fyra fortbildning motsvarande 20 procent av en tjänst under ett halvår. En dag i veckan var de på universitetet för föreläsningar och kollegialt lärande. Där kunde man se att elevernas resultat ökade statistiskt signifikant. I den andra fick matematiklärare i årskurs sju en liknande fortbildning men de hade mindre tid till gemensamt lärande. De uppgav också att de blev störda av nationella prov och gjorde i jämförelse med de andra lärarna mindre förändringar i sin klassrumspraktik. Resultatet blev att elevernas resultat inte ändrades signifikant.

Forskningsprojektet leds av Torulf Palm. Han säger att det finns en ”teknikernas förbannelse” i formativ bedömning.

– Det är lätt att komma igång via teknikerna, men också lätt att fastna i dem, säger Torulf Palm professor vid Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet.

Peter Nyström är universitets­lektor vid Göteborgs universitet och föreståndare för Nationellt centrum för matematikutbildning, NCM. Hans forskning har handlat mycket om bedömningsfrågor.

Lisa Björklund Boistrup är lektor vid institutionen för matematikämnets och naturvetenskapernas didaktik vid Stockholms universitet. Hon har bland annat forskat om formativ bedömning.

Torulf Palm är professor vid institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet. Han leder ett stort projekt om formativ bedömning.

Enligt Torulf Palm finns det många olika sätt att göra formativ bedömning på. Teknikerna är endast exempel på hur man kan göra. Grundidén är att undervisningen ska anpassas efter elevernas lärandebehov. Läraren ska därför kontinuerligt samla in information om var eleverna befinner sig
och vad de behöver för att komma vidare. Det handlar inte om att kolla vad de har gjort i den traditionella bemärkelsen, det vill säga hur många uppgifter eller sidor de har gjort i matteboken. Istället handlar det om att förstå hur långt de har kommit i sitt lärande. Utifrån det planeras och anpassas undervisningen.

– På ytan kan lärare tycka att det här gör jag redan. Men i praktiken är formativ bedömning avancerat. För att få en förändring på klassnivå måste man ändra sitt förhållningssätt och göra det ordentligt, säger Torulf Palm.

En svårighet är att samla in information på flera nivåer för att kunna hjälpa alla elever att komma vidare, och inte bara på ”godkänt-nivån” för att upptäcka de som ligger på gränsen. En annan utmaning är att ställa frågor som visar på vilket sätt eleverna inte förstår. En tredje att samla in information från alla elever. Dessutom måste det finnas tid för reflektion och att planera undervisningen för att kunna anpassa den till elevernas olika behov.

– Det finns mycket stöd i forskningen för att kompetensutvecklingsinsatser har svårt att få effekt. Det beror på att lärare inte får tillräckligt stöd för att förstå i grunden och omvandla den nya kunskapen till praktisk undervisning, säger Torulf Palm.

Men Lisa Björklund Boistrup vill också höja ett varningens finger för vurmen kring formativ bedömning.

– I dag finns det nästan en konsensus om att bedömning är något bra. Jag skulle vilja se en mer kritisk och konstruktiv diskussion. Vi kan aldrig öka elevernas kunskap genom att bedöma dem. Det är bara genom att agera på bedömningen som vi kan få en utveckling. När formativ bedömning fungerar bra öppnar den dörrar. Men när den blir ihålig finns det risker. Vi vet att det finns elever som far illa av bedömning.

ur Lärarförbundets Magasin