Läs senare

Samhällsfrågor skapar intresse

Ny forskningFörberedelser, strategier och en balans mellan ämnesundervisning och fria diskussioner. Samhällsfrågor i NO fångar elevernas intresse, visar Ulrika Bossérs forskning.

06 Mar 2018
Samhällsfrågor skapar intresse
Foto: Karl Nilsson

Ulrika Bossér är verksam vid Linnéuniversitetet och hennes avhandling heter Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching. Bönder, fiskare och miljörepresentanter är långt ifrån eniga. Därför hettar det till rejält när de försöker övertyga varandra om fungerande åtgärder under debatten om Östersjöns framtid.

Scenen kunde ha hämtats från ett aktuellt miljömöte, men i stället utspelade den sig på en gymnasieskola där läraren undervisade utifrån SNI, samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll. SNI innebär att elever får använda sina faktakunskaper i naturvetenskap för att kritiskt granska information och ta ställning i olika samhällsfrågor.

En som iakttog rollspelet på nära håll var forskaren Ulrika Bossér. Nyligen presenterade hon sin avhandling om just SNI och hon förklarar att en av de största vinsterna med sådan undervisning är att eleverna upplever den som intressant. Något som i sin tur kan öka engagemanget för naturvetenskap i stort. Internationellt, framför allt i västvärlden, ser man annars att elevers intresse för naturvetenskap är vikande.

– Med SNI kan intresset öka. Dessutom lär sig eleverna mycket annat som står i styrdokumenten, som att granska argument, resonera och komma fram till en egen ståndpunkt och samtidigt förstå varför man kan ha olika uppfattningar i en fråga. Sådant som ofta får en undanskymd plats i de naturvetenskapliga ämnena, säger hon.

I avhandlingen konstaterar Ulrika Bossér, som själv har en bakgrund som kemi- och matematiklärare, att det även finns utmaningar med SNI. Framför allt måste lärare hitta en bra balans mellan att låta eleverna utforska olika aspekter av SNI och att de ska nå kunskapsmålen.

– När man släpper elevernas utforskande fritt och de kan följa spår som de fattar intresse för, kan det sluta med att de fokuserar väldigt smalt på vissa aspekter av frågorna. Då måste läraren gripa in och styra mot det innehåll som eleverna förväntas lära sig, säger hon.

Inom de naturvetenskapliga ämnena finns en stark tradition av att lägga fokus på fakta. Att då undervisa på ett nytt sätt kan därför vara utmanande för vissa lärare, men även för eleverna. De är vana vid traditionell undervisning, känner sig trygga och vet vad som förväntas av dem. Dessutom kräver det nya arbetssättet mycket av eleverna rent språkligt.

– Mina studier visade att alla inte är så hemma på att diskutera och resonera. Det blir ju en svårighet om man vill ha ett mer elevaktivt arbetssätt och inkludera elevernas perspektiv. SNI bygger på att eleverna faktiskt vill delta. Här fick de lärarna jag följde i min forskning använda många olika strategier för att främja elevernas deltagande, säger Ulrika Bossér.

För att lyckas gäller att läraren ger eleverna tillräckligt med bakgrundsmaterial. De behöver också tid att förbereda sig, kanske både enskilt och i mindre grupper, samt en tydlig förklaring av lärandemålen. Men inte heller när det är avklarat och själva SNI-diskussionerna kommit i gång kan läraren slå sig till ro. Då finns nämligen annat att vara vaksam på.

– Det finns risk att eleverna blir för ytliga i sina diskussioner. Då har läraren en viktig roll att föra in ytterligare perspektiv i frågeställningarna.

Som lärare måste man lyssna på vad som dyker upp i samtalen, problematisera och föra eleverna lite längre än de kanske klarar av själva.

– Det gäller alltså att inte släppa eleverna fria för mycket. De behöver ibland stöd för att komma tillräckligt djupt i sina resonemang.

Till de lärare som aldrig tidigare arbetat med SNI har Ulrika Bossér ytterligare tips. I stället för att låta elever öppet redovisa sina åsikter kan läraren samla in dem skriftligt, redovisa dem för klassen anonymt och därefter diskutera olika infallsvinklar. Då blir det mer avdramatiserat och åsikterna kommer i fokus, i stället för vem som tycker vad. Det står inte uttalat i målen för de naturvetenskapliga ämnena att man måste delta muntligt, betonar hon.

– Man ska kunna resonera och diskutera, men det kan man göra även skriftligt. Därför tycker jag att man kan vara flexibel och överväga andra sätt än enbart de muntliga.

Lärare bör också vara beredda på känsloyttringar, och ha strategier för att bemöta dem. Diskussioner om genteknik, fosterdiagnostik, klimatförändringar och andra ämnen som dyker upp i SNI kan nämligen skapa oro.

– Förbered positiva exempel och utvecklingsmöjligheter. Det är viktigt för att hjälpa elever som känner hopplöshet inför framtiden, visar tidigare forskning. Även om man kanske inte kan säga att allt kommer att lösa sig, så kan man i alla fall visa på områden där det sker en positiv utveckling, säger Ulrika Bossér.

Resultaten i avhandlingen bygger på studier i gymnasiet, men är enligt Ulrika Bossér överförbara även på högstadiet, så länge undervisningen anpassas efter elevernas kunskapsnivå.

Hon hoppas nu att SNI får större utrymme i undervisningen framöver och rekommenderar intresserade lärare att plocka in små bitar i taget, prova, utvärdera och bygga vidare på det som fungerar bra.

– Det finns annan forskning som tyder på att det är ett bra sätt att förändra undervisningen på. Att bygga vidare på det man redan kan, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin