Läs senare

Sluta söka kortsiktiga lösningar

av Pernilla Nilsson
23 Apr 2018
23 Apr 2018

Är den svenska skolan flummig? Debatten har än en gång gått varm under våren. Liberalernas Jan Björklund kritiserar läroplanerna och påstår att elever inte längre får lära sig något faktainnehåll. I stället får de, enligt honom, bara lära sig att resonera och att kritiskt granska. Men alla i professionen vet att kunskapskraven måste läsas tillsammans med det centrala innehållet. Argumentation ska bygga på välgrundad fakta.

Kritik har även kommit från föräldrahåll, men att belasta kursplanerna för att föräldrar inte förmår att lösa den typen av upp­gifter går inte. Jag som professor skulle aldrig skylla på kursplanerna för att jag inte kan svara på min dotters skoluppgifter. Jag har ju inte den kunskapsbakgrund som hon fått under genomgångar och lektioner.

Själv lärde jag mig en gång Arkimedes princip utantill i skolan, utan att egentligen förstå vad den handlade om. Men kunskap innebär ju att både kunna fakta, att förstå den samt att kunna diskutera dess användning. Styrkan med dagens styrdokument är att det finns ett centralt innehåll och att eleverna ska utveckla förmågorna att analysera, argumentera och ställa frågor utifrån det. Det finns alltså en logisk koppling mellan syftestexter, kunskapskrav och centralt innehåll.

När jag frågade en klok lärare och hans elever på det naturvetenskapliga programmet om de tyckte att skolan präglades av ”flum” så möttes jag av förvånade kommentarer från eleverna. De höll på med ett projekt som kallades ”Hollywood-science” och analyserade om det som hände i några filmklipp var rimligt utifrån de kunskaper de inhämtat i biologi och fysik. Kan till exempel bilar som krockar verkligen flyga 100 meter och sedan glida ytterligare 50 meter? Eleverna var över­tygade om att den som saknar goda grundkunskaper i naturvetenskap inte skulle klara av att diskutera och analysera uppgiften. Här gällde det att kunna använda sina kunskaper. Dessutom upptäckte de vad de inte kunde.

Dagens samhälle kräver helt andra förmågor än de rena faktakunskaper som Jan Björklund efterlyser. Olika framtids­rapporter visar att problemlösning, analytisk förmåga, kritiskt tänkande, kommunikativ förmåga och social lyhördhet är några av de förmågor som förväntas av den framtida arbetskraften.

Pernilla

Namn Pernilla Nilsson

Titel Professor i naturveten­skapernas didaktik

Plats Högskolan i Halmstad

Åsikt Det behövs en seriös debatt kring skolan som är vetenskapligt grundad, involverar professionen och inte är ideologiskt polariserad.

Våra ungdomar måste lära sig att värdera och hantera all den information som sprids via Google, Wikipedia och sociala medier. Med utgångspunkt i den faktaresistens och ökade mängd pseudovetenskap som sköljer över oss är det en demokratisk rättighet att få bygga upp förmågorna att kritiskt granska, analysera, kommunicera och argumentera.

Det finns ingen helig graal i undervisningen. Olika frågor, ämnen och innehåll kräver olika angreppssätt. Jag önskar, för alla lärares skull, att politiker slutar upp med att söka enkla lösningar och i stället erkänner att skolan är en komplex verksamhet. Och att det finns problem både med den gamla och den nuvarande skolan. Vi måste, genom att utgå från professionens erfarenhet, gemensamt försöka att hitta lösningar.

Kortsiktig politik och enkla lösningar får inte skada skolan. Politisk ideologi måste bemötas med vetenskaplig grund och be­prövad erfarenhet. Lärare och forskare måste tillsammans skapa en sann och positiv historia om den svenska skolan. Målet är att bygga framtidens kompetenta samhällsmedborgare.

ur Lärarförbundets Magasin