Läs senare

Sofias uppdrag: Rädda Göteborg

Stigande havsnivåer, kraftigare regn och en stad som riskerar att läggas under vatten. Klimatforskaren Sofia Thorsson tar fram strategier för hur ett varmare och blötare Göteborg ska räddas.

03 Mar 2014
Sofias uppdrag: Rädda Göteborg
Hoppfull. Området i Frihamnen ligger lågt och hotas av framtida översvämningar. Men Sofia Thorsson har en plan. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Göteborg är en stod som inte kan flyttas. I takt med stigande havsnivåer kommer skyddsvallar att behöva förstärkas och byggas för att förhindra att innerstaden svämmas över, säger Sofia Thorsson.

Tillsammans med andra forskare och tjänstemän i projektet Adapting cities to climate induced risks, planerar hon för hur kommande klimatförändringar ska hanteras i den lågt belägna kuststaden Göteborg.

– Vi måste tänka på hur vi planerar för framtiden, till exempel var och hur vi bygger nya hus och transportleder.

Sofia Thorssons intresse för miljöfrågor har funnits med sedan barnsben. I hemmet i småländska Hyltebruk fanns ett natur­intresse hos båda föräldrarna. Hon var ofta med dem och fiskade, plockade bär och lekte i skogen.

– När jag rensade lådor nyligen hittade jag en skrivbok från mellanstadiet där jag fyllt i vad jag skulle bli som vuxen. Det stod miljöforskare. Jag blev jätteförvånad över svaret. Hur kunde jag redan då ha kommit på att jag skulle ägna mig åt något som kallas för forskning? säger hon och ler.

Vi sitter i hennes arbetsrum på institu­tionen för geovetenskaper i Göteborg. En jordglob, ett långt måttband på skrivbordet och några stenar i en bokhylla vittnar om att hon ägnar sig åt geovetenskap. Hon tittar ofta ut genom fönstret, som har utsikt över träd och hus i stadsdelen Guldheden.

– Jag trivs med att sitta här – mitt i staden men ändå nära naturen. Jag bor bara några kvarter härifrån och alldeles i närheten finns min kolonistuga. Jag kan nästan se den här­ifrån och börja längta dit.

Sofia vill satsa på mer grönska i staden. Hon berättar att vegetationen kan reglera klimatet, exempelvis genom att sänka temperaturen och skapa skugga under perioder med höga temperaturer och suga upp vatten vid kraftiga regn. Men trenden i Göteborg har varit den motsatta. Växtligheten offras ofta när nya områden exploateras.

– De grönområden som finns måste bevaras och utökas. Vi behöver öka mängden grönska på tak, fasader och mellan hus.

Hon berättar att ”gröna tak” sänker inomhustemperaturen i bostäder under varma dagar, binder koldioxid och tar hand om regnvatten och dagvatten som annars kan leda till översvämningar.

– Grönskan handlar även om livskvaliteten. Det är viktigt att vi får plats med sociala gröna ytor i staden, som erbjuder människor mötesplatser och rekreation.

Foto: Anna-Lena LundqvistPå gymnasiet läste Sofia Thorsson naturvetenskaplig linje i Halmstad. Hon var aktiv i Fältbiologerna och året efter studenten arbetade hon som skolinformatör för organisationen. Hon anordnade bland annat utbildningar för medlemmar och skolungdomar i Halland. 1992 flyttade hon till Göteborg och började läsa naturgeografi, oceanografi och biologi på universitetet. Elva år senare disputerade hon med en avhandling som handlade om stadsklimat. Det var en professor som föreslog ämnet.

– Han tjatade säkert ett år på mig innan jag blev övertygad. Sedan fastnade jag för ämnet och upptäckte att det var ett område där det fanns utrymme för nya idéer.

Som nydisputerad forskare flyttade hon till Matsudo utanför Tokyo och ägnade sig åt forskning vid Chiba University under tre år.

– Jag trivdes väldigt bra i Japan. Det är ett fascinerande land, men jag kunde inte tänka mig att bli kvar. Städerna hade för lite grönska och det var alldeles för långt till naturen.

Stadsklimatsforskning  har funnits sedan tidigt 1800-tal. Det var engelsmannen Luke Howard som började studera klimatet i London. Han mätte upp stadens värme och introducerade begreppet ”värmeöar”.

– Att städer är varmare än omgivande landskap är än i dag ett stort forsknings­område, berättar Sofia Thorsson.

Under de senaste åren har hon märkt att hennes kunskaper efterfrågas allt mer av politiker och personer som arbetar med stadsplanering och byggnadsfrågor. Fler studenter på universitetet väljer också att läsa kurser om stadsklimat och klimatplanering.

– Klimatförändringarna och att fler människor bor i städer har gjort att stadsklimatet blivit mer angeläget.

Nya forskningsområden inom ämnet har också uppstått. Hon berättar att ny forskning visar att stadsklimatet påverkar vår hälsa mer än vad vi varit medvetna om tidigare. När klimatet blir varmare riskerar fler människor att drabbas av ohälsa och värmerelaterade dödsfall. Mest utsatta är äldre och svårt sjuka människor i städer.

– I stora städer kan luften vara omkring tio grader varmare än i det omgivande landskapet, under klara vindstilla nätter. Tät bebyggelse och material som betong och asfalt på stora ytor bidrar till den högre temperaturen. Om vi förändrar den fysiska planeringen i städerna, skulle det lokala klimatet kunna bidra till att människors väl­befinnande och hälsa förbättrades.

Det är tomt i korridorerna på institu­­tionen. Det är dag före helgdag och förkortad arbetsdag. Men det har Sofia Thorsson glömt av. Hon har fullt upp med att koordinera och leda olika projekt. Hon tillhör de forskare vid Göteborgs universitet som dragit in de största forskningsanslagen under de senaste fem åren.

– Egentligen skapar jag förutsättningar för andra att forska. Själv ser jag mig mest som projektledare nu för tiden. Jag är bra på att hitta nya lösningar och tycker om att samarbeta med andra.

Flera projekt är tvärvetenskapliga. För att förbättra stadsklimatet behövs kunskaper från olika ämnen som arkitektur, psykologi, biologi, kemi, medicin, geovetenskap och ekonomi.

– Det är lite som att ge sig ut på okänd mark. Det handlar om att släppa på prestigen och dra nytta av varandras kunskaper. Annars kommer vi inte att kunna lösa de viktiga framtidsfrågorna kring klimatet.

Allra mest spännande tycker hon det är när hon får vara med och påverka framtida bebyggelse. I ett pågående projekt med Stadsbyggnadskontoret i Göteborg samarbetar hon med forskare, tjänstemän och konsulter kring nybyggnationer i olika stadsdelari Göteborg. I stadsdelen Backa har hon varit med och planerat för hur en låg bebyggelse kring Selma Lagerlöfs torg, med olika typer av planteringar och träd mellan husen, ska ge en trivsammare utomhusmiljö.

I de lågt liggande området i Frihamnen är åtgärderna helt andra. Där handlar det om att förhindra att området helt svämmas över av vatten i framtiden och att begränsa följderna av översvämningar, till exempel genom att bygga skyddsvallar och anlägga grönområden på de mest utsatta platserna.

– Som forskare är det ovanligt att vara med i ett tidigt skede och arbeta fram konkreta lösningar. Samarbetet gör mig hoppfull. Klimatförändringarna behöver inte bli katastrofala, det går att göra mycket åt situationen, säger hon.

– Om vi börjar nu.

Sofia Thorsson
Namn Sofia Thorsson.
Ålder 41 år.
Bor Lägenhet i Guldheden i Göteborg.
Familj Sambo.
Yrke Forskare och docent i Stadsklimatgruppen vid Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet.
Intressen Plocka svamp, träffa vänner och vistas i kolonistugan i Änggårdskolonin i Göteborg.
Läser just nu Berättelse om herr Roos av Håkan Nesser.
Aktuell med Fick nyligen Naturvetenskapliga fakultetens forskningspris (Göteborgs universitet). Ur motiveringen: ”Sofia Thorssons forskning om stadsklimat bidrar till förnyelse inom den Naturvetenskapliga fakulteten. Det gäller särskilt hennes nära samarbete med psykologer, medicinare och logistiker, vilket har gett nydanande och viktig kunskap om kopplingen mellan väder, välbefinnande, hälsa och mobilitet.”
Sofia väljer mellan…
… stad eller land
Jag tycker om att vistas i stadens parker och grönområden.
… värme eller kyla Gillar varken kyla eller värme, omkring 22 grader är lagom.
… hav eller skog Skog. Uppväxten i Småland har präglat mig.

ur Lärarförbundets Magasin