Ingår i temat
Bra kemi
Läs senare

Traditionens makt är svår att rubba

Laborationer javisst! Men vad är syftet? Lärare behöver nya aktiviteter så att elever kan lära sig om det natur­vetenskapliga arbetssättet, anser forskaren Torodd Lunde.

av Karin Björkman
06 Mar 2018
06 Mar 2018
Traditionens makt är svår att rubba
Bild: Saga Bergebo

Hushållskemikalier som slängs i sopor och avlopp är ett växande problem i kommunen. En lokal miljöorganisation planerar en kampanj om hur giftiga olika kemikalier är. Det behövs ett bra underlag för att informera invånarna om hur de kan påverka naturen. Organisationen frågar en forskargrupp om den kan ta fram ett naturvetenskapligt underlag till en informationskampanj. Frågan är: ”Vilka hushållskemikalier är giftiga för växter?”

Scenariot var utgångspunkt för en elevaktivitet som användes i ett skolutvecklings­projekt. Undervisningssekvensen har tre steg, berättar Torodd Lunde, forskare på Karlstads universitet, som ledde fortbildningen.

Det börjar med en vardaglig situation. Syftet är att skapa behov av mer kunskap för att bättre kunna ta ställning till en samhälls- eller vardagsfråga med naturvetenskapligt innehåll. I nästa steg får eleverna diskutera vilka hushållskemikalier de anser är giftiga. De kan välja mellan kemikalier som disk­medel, bensin, tändvätska eller ett eget förslag. Varje grupp har också tio krasseplantor som de testar sin kemikalie på. De bestämmer själva hur experimentet ska gå till.

– Eleverna får fundera på hur de ska göra för att ta reda på om deras kemikalie är giftig och i så fall hur giftig den är. Ett annat problem är hur de ska mäta det. De måste diskutera och argumentera.

När grupperna har genomfört sitt experiment skriver de en rapport. Det gäller också att övertyga andra elever om att resultatet och slutsatserna är giltiga och pålitliga, samt att visa på studiens begränsningar. Rapporterna granskas av andra elever för att öka trovärdigheten. Precis som forskare i forskningsfronten gör.

Torodd Lundes intresse för laborationer började när han som högstadielärare kämpade med innebörden av begreppet systematiska undersökningar. Det saknades läromedel och aktiviteter där elever kunde träna sig i att arbeta systematiskt.

– Ibland blev lösningen att jag tog gamla laborationer och försökte anpassa och öppna dem. En annan strategi var att imitera nationella prov.

2012 fick han en forskartjänst för lärare vid Karlstads universitet. Hans licentiatavhandling handlar om hur undervisningstraditionerna i naturvetenskap påverkar hur lärare tänker om laborationernas roll i NO-undervisningen. Det finns ett glapp mellan läroplanen och traditionen, anser Torodd Lunde.

– Jag vill poängtera att traditioner inte är fel i sig. Det handlar om att det finns nya syften som också måste få utrymme.

Syftet med traditionella laborationer är ofta att de ska skapa intresse för ämnet och förståelse för teori, begrepp och modeller. Den traditionella NO-undervisningen består ofta av ”kokbokslaborationer” som följer en fast procedur. Eleverna ska komma fram till rätt resultat. Gör de inte det handlar diskussionen om vad som gick fel, i stället för att det blir argumentation kring genomförandet och resultatet, förklarar han.

Men i Lgr 11 betonas kunskap om naturvetenskapligt arbetssätt för att eleverna ska utveckla sitt kritiska tänkande.

– En kokbokslaboration är inte så gynnsam när elever ska vara kritiska mot kunskapspåståenden som de möter i media.

I det centrala innehållet och i kunskapskraven står det att det är själva tillvägagångssättet som ska undervisas om och bedömas. Till exempel att göra en systematisk undersökning där du undersöker sambandet mellan en oberoende och beroende variabel medan du kontrollerar alla andra variabler. Det är viktigt att förstå hur forskare gör, men också varför, understryker Torodd Lunde.

– Då måste lärare undervisa om hur man kan bli bättre på att arbeta systematiskt och varför man ska dokumentera och kontrollera variabler.

Han tar användandet av hypoteser som exempel. Det är vanligt att, i pedagogiskt syfte, använda dem för att skapa intresse, involvera eleverna och aktivera förkunskaper. Men i forskning är under­sökningar ett sätt att få belägg som stöder eller inte stöder en hypotes. Det är en argumentativ process.

– Om hypotesen är sann avgörs inte i ett experiment, du måste ta in resultatet av andras experiment och se vilken hypotes som sammantaget har bäst stöd. Olika experiment kan ge stöd åt olika hypoteser. Därför handlar det om argumentation.

Läs mer

  • Öppna laborationer är aktiviteter där undersökningsfråga, genomförande och/eller resultat inte är givet på förhand.
  • EU-projektet Profiles, som vände sig till NO-lärare på mellan- och högstadiet, var ett samarbete med Karlstads universitet. Läs mer på nättidskriften Venue. Sök på Naturvetenskaplig allmänbildning i tre steg och Skolans laborationer och traditionens makt.

Elever som arbetar med systematiska undersökningar måste få möjlighet att själva formulera en frågeställning, utforma undersökningen och argumentera kring resultatet och dess giltighet. Det gällde även i tidigare kursplan, men har blivit tydligare i och med de nationella proven, påpekar han.

– Lärare behöver aktiviteter som gör att elever kan lära sig om det naturvetenskapliga arbetssättet.

Att se utanför den tradition man själv är en del av kan vara svårt. I Torodd Lundes studie ingick 15 högstadielärare som, i grupper, skulle utveckla undervisningssekvenser som i exemplet i början av texten. Trots att lärarna fick mycket tid att reflektera så var det fortfarande svårt för en del att skilja på de olika syftena. Det var stor betoning på att skapa intresse, men också på att undervisa om teori.

Andra lärare blev medvetna om de olika syftena, vilket syntes både i undervisningen, när de betonade kunskap om naturvetenskapligt arbetssätt och dess karaktär, samt när de bedömde eleverna.

Svårigheterna handlar mycket om att många lärare är ovana vid att jobba med öppna laborationer. Stora klasser och brist på utrustning och aktiviteter underlättar inte heller.

– Lärare måste få tid att reflektera över varför vi gör laborationer och vad som är syftet.

Torodd Lunde tipsar lärare om Skolverkets moduler, där det bland annat finns en modul som handlar om systematiska undersökningar. Även i bedömningsportalen finns aktiviteter.

– Det kan vara ett sätt att få en större medvetenhet och uppslag till aktiviteter.

ur Lärarförbundets Magasin