Ingår i temat
Bra kemi
Läs senare

Vilka pulver finns i rören?

Kemi blir lustfyllt när eleverna får göra praktiska undersökningar, anser Eva-Karin Lannér, pedagog vid kemilabbet på Universeum. Eleverna i årskurs 6 från Smedingeskolan håller med.

Vilka pulver finns i rören?
Kemi rockar fett. Labbrockarna väntar på utprovning. Foto: Emelie Asplund

Thea Gustavsson och Hanna Malone står utanför kemilabbet på vetenskapscentret Universeum i Göteborg och väntar på att bli insläppta. De har inte så stora förväntningar inför besöket.

− Vi ska nog lyssna på någon som pratar om kemi. Typ en föreläsning som är tråkig. Det brukar vara så på kemin att man lyssnar och läser i en bok, säger Thea Gustavsson.

Klass 6B från Smedingeskolan i Fjärås utanför Kungsbacka har fått skolbesöket på kemilabbet som vinst i en tävling om miljö och hälsa som arrangerats av kommunen.

− Det är en kul utflykt samtidigt som jag hoppas att eleverna ska bli motiverade att lära sig mer om kemi, säger deras NO- och matematiklärare Daniel Palrén.

Strax före klockan elva öppnar Universeums pedagog Eva-Karin Lannér glasdörrarna in till det 120 kvadratmeter stora kemilabbet med knallgula väggar och plats för 32 laborerande elever.

− Jag har hört att ni har jobbat med kemi i skolan och i dag ska ni få lösa ett kemi­mysterium. Välkomna in! säger hon.

Eleverna börjar med att prova ut var sin vit labbrock innan de delas in i smågrupper. Varje grupp samlas kring ett runt bord där det finns pipetter, provrör, stereoluppar, petriskålar, skyddsglasögon och en ventilationshuv hängande från taket.

− Ni har fått ett provrör som är märkt med X och som har ett okänt innehåll. Min kollega har blandat två olika pulver i provröret och er uppgift blir att ta reda på vilka pulver det är. För att kunna göra det har ni också fått fyra andra provrör med pulver i. I provröret X finns pulver från två av dessa provrör. Med hjälp av era sinnen ska ni reda på vad som finns i X.

− Är innehållet farligt? Eller kan vi smaka på det? undrar en av eleverna.

− Jag lovar att det inte är farligt. Men när vi är i ett kemilabb smakar vi inte på någonting utan vi använder andra sinnen. Har ni några förslag på hur vi kan göra? frågar Eva-Karin Lannér eleverna.

− Man kan titta på pulvret, föreslår Wilmer Ahlberg.

− Eller så kan man lukta på det, säger Iris Andersson.

− Hur kan man göra när man ska lukta på ett ämne? Kan du visa? säger Eva-­Karin Lannér.

− Ja, man luktar en bit ifrån, säger Iris Andersson och böjer sig fram över en petri­skål och viftar med handflatan för att visa hur doften kan föras närmare näsan.

− Jättebra. Vad ni kan mycket, berömmer Eva-Karin Lannér.

När eleverna studerat de olika pulvren i tio minuter avbryter Eva-Karin Lannér dem.

− Skriv ner er hypotes om vilka två pulver som finns i provrör X. Med hypotes menar jag att ni ska göra en smart gissning utifrån det ni vet, säger hon.

Uppgiften sätter i gång livliga diskussioner i smågrupperna. Lucas Stenborg, Philip Skafte och Neo Falck turas om att titta i stereoluppen på blandningen från provrör X.

− Kornen har samma storlek som i provrör 2 och 4. Den ena sorten ser ut som små iskristaller och de andra kornen ser större ut, säger Neo Falck.

− Ja, det kan stämma för i provrör 3 luktar det vaniljsocker och det gör inte blandningen i X, säger Lucas Stenborg.

I gruppen bredvid resonerar de på liknande sätt.

− 3:an luktar vanilj och i 1:an är det för stora korn, säger Rhoswen Elmore.

− Ni tittar på olikheterna för att komma fram till en hypotes. Bra tänkt, säger Eva-Karin Lannér.

Labba mera

www.universeum.se/alska-kemi/

Exempel på labbuppgifter: www.universeum.se/labb/kemilabbet/

Boktips

Wynne Harlen (2015) Working with Big Ideas of Science Education. Science Education Programme. (Kan laddas ner gratis på www.ase.org.uk/resources/big-ideas)

Wynne Harlen (1996) Våga språnget – om att undervisa barn i naturvetenskapliga ämnen. Liber.

Björn Andersson (2008) Att förstå skolans naturvetenskap – forskningsresultat och nya idéer. Studentlitteratur.

Kemimysteriet fortsätter med att eleverna ska undersöka pulvrens löslighet i vatten och reaktioner med rödkål. När labben avslutas har alla grupper kommit fram till rätt slutsats. Det visar sig att hypotesen om att provrör X innehåller en blandning från provrör 2 och 4 stämmer och att det okända innehållet är potatismjöl och bikarbonat.

Eleverna är upprymda efteråt. Thea Gustavssons låga förväntningar innan lektionen har ersatts med entusiasm.

− Det var spännande att lösa mysteriet. Man lär sig mycket mer när man ska försöka lista ut något än när vi bara pratar. Jag hoppas på att vi får labba mer nu, säger hon.

Hennes lärare Daniel Palrén är också nöjd. Han har bara undervisat i klassen sedan i höstas och känner att han har fått inspiration att arbeta mer praktiskt. Daniel Palrén berättar att han är kemiingenjör i grunden, men att han just nu läser kompletterande pedagogisk utbildning till lärare samtidigt som han arbetar på Smedingeskolan.

− Vi har pratat mycket om begrepp inom kemi, så det är mina elever duktiga på. Men intresset för ämnet varierar bland eleverna. Här verkade alla tycka att kemilabben var rolig. Den lusten vill jag försöka behålla genom att oftare varva teori med laborationer.

Kemilabbet på Universeum invigdes i oktober 2017.

− Innan satsningen på kemilabbet gjorde vi en omvärldsanalys och insåg att den negativa trenden kring kemi behöver vändas. Till exempel går tio procent av landets niondeklassare ut med icke godkänt i kemi, det finns många obehöriga lärare som undervisar i ämnet och det är stor brist på nya kemilärare, berättar pedagogen Eva-Karin Lannér.

Hon menar att elever behöver få arbeta praktiskt med kemi för att få upp intresset för ämnet.

− Min erfarenhet är att nästan alla tycker att kemi är roligt när de får göra egna undersökningar. Jag tycker att det viktigt att försöka utgå från elevernas funderingar, det kan till exempel handla om varför snö smälter eller vad som händer när man bakar bröd, och sedan gå vidare med experiment utifrån de frågor som uppstår.

Med förskolebarn och elever på lågstadiet kan undersökningarna kopplas till vardagen, till exempel att experimentera med olika livsmedel. Från mellanstadiet klarar eleverna av att göra mer systematiska laborationer, dokumentera, ställa hypoteser och dra slutsatser.

− Äldre elever kan hitta motivationen genom att ta reda på hur kemi används i samhället och vad kemister arbetar med.

Forskaren Alexina Thorén Williams, som även är pedagog på Universeum, forskar om hur blivande lärare från Göteborgs universitet lär sig att undervisa i NO. Lärarstudenterna bedriver bland annat undervisning med elever på centret. Miljön på Universeum skiljer sig dock mycket från den i en skolsal.

− De blivande lärarna möts av elever som inspireras av miljön. De får ett gensvar som de kanske inte får på en vanlig lektion. Samtidigt tror jag att lärarstudenterna upptäckte hur viktigt det är att såväl lärare som elever känner inspiration. Det tror jag är en nyckel för lärande.

När Alexina Thorén Williams intervjuade de blivande lärarna om vad de tagit med sig från undervisningen på Universeum, svarade studenterna att de vill utgå mer från elevernas funderingar och låta eleverna bli mer aktiva, i stället för att de som lärare pratar själva.

− De uttryckte att de lärt sig att vara flexibla och anpassa undervisningen efter elevernas frågor och miljön.

Kollegialt samarbete lyftes också fram i intervjuerna.

− Jag tror att det är viktigt för kemilärare, i synnerhet för dem som är nyutbildade, att samarbeta med andra kemilärare för att testa idéer och stärka varandra i undervisningen, säger hon.

ur Lärarförbundets Magasin